Tredje Världskriget

Nike tog en filt om sig och såg då filmen startade med spänd förväntan. Hon visste vad film var det visste hon men hade aldrig sett det. Hon tog skeden tveksamt och stoppade den i den rosa glassen och tog en bit. Det smakade ljuvligt hennes ögon tindrade aldrig förr hade hon smakat något så u underbart.

Akhiti älskade filmen! Den handlade om utomjordingar som attackerad jorden. Det tråkiga var att hon gillade den så mycket att den tog slut så snabbt.
"Ska vi se nästa?" Det lät lite som 'sha we she näsha?' när hon frågade då munnen var full av glass.

Nike skrattade gott åt hennes tal och svalde först sin glass innan hon talade.
"Visst det kan vi." sa hon och nickade åt filmen.
"Men har detta hänt? Eller är det bara för kul? Som sagor?" frågade Nike troskyldigt om filmen. Vissa saker som tycktes självklara var för henne beundransvärt. Bara detta att kunna andas normalt igen, att kunna röra sig, ja mycket.

Akhiti skrattade svagt och stoppade in Komedi-filmen.
"Bara sagor!" Säger hon lungt och stoppar in ännu en sked med glass i munnen.

"Det var lättande att höra." flinar Nike till eftersom hon märker att hennes fråga var dum. Sedan ser hon på nästa film att komedi betydde ytterst roligt märkte hon snart. Det var skönt att skratta, skönt att skratta hejdlöst och fritt utan att behöva tänka.

Akhiti har tårar av skratt när filmen är slut.
När hon äntligen lyckas lugna sig ett tag suckar hon och sträcker på sig.
"Okej, bara den sorgliga kvar!" Säger hon håller upp filmen.

Nike ser på filmen och skjuter ifrån sig glassförpackningen som är slut. Hon nickar och tar fram drickorna. Hon nickade åt filmen och betraktade dem. Hon var van vid rent sprit sådant som man kunde gömma undan. För att erkänna hade hon druckit en del och det skulle bli härligt att få nytt.
"Låter bra, här." ler hon halvt och ger några av flaskorna till henne och lutar sig tillbaka.

Akhiti log vagt.
"Jag varnar dig bara, den är sorglig!" Säger hon varnade och tar paketet med glass nära sig och sin sked redo.
Hon startade filmen.

"Får väl se......är dåligt på sådant." säger Nike bara vilket hon var. Att gråta var inget som hörde till det vanliga och inte att......ja känna för andra, röras till tårar. Hon öppnade flaskan och önskade att den var stark nog.

Filmen startade. Det var en film om en sådär 'olycklig kärlek' och Akhiti grät hela tiden. Hon visste inte om det var för att filmen var sorglig eller bara för att få gråta. Drycken var stark, det hjälpe nog också.
Dethär var rutinen hon följde varje gån hon fyllde år: Action-Komedi-Sorglig. Av någon anledning tyckte hon det passade.