Skogens hemligheter

"För vad, vad skulle du göra?" sa Indra och såg uppriktigt förvånad ut då hon stoppade honom vid dörren.

Vincent vände sig om mot henne igen och det slog honom ännu en gång vad vacker hon vad. "Jag...jag tänkte kyssa dig, men tur nog hann jag stoppa mig själv, förlåt mig igen Indra".

Indra såg fortfarande frågande ut innan det gick upp ett ljus för henne. Hennes mor hade talat om det, "Är det fel?" frågade hon oroligt, för det verkade trevligt.

Vincent skakade på huvudet. "Nej, det är inte fel, inte om båda personer vill det, men ni kan inte vilja kyssa mig, mina hopp steg mig åt huvudet" mumlade han och försökte ta sig ut genom dörren igen. Han hade velat kyssa henne, men han tänkte inte göra det utan hennes godkännande.

Indra var mer än förvirrad men blockerade dörren för honom. "Så du ville det? Varför skulle jag inte vilja?" sa Indra och det hördes hur förvirrad hon var.

Vincent vände sig helt mot henne. Han började bli förvirrad han med. Med de ord han sa härnäst insåg han en sak. "För oftast vill man kyssa någon för att man tycker om den, älskar den, och du älskar inte mig". Han hade blivit förälskad i henne, hennes skönhet och godhet mot honom. Han vände bort blicken.

Indra såg på honom med nu lysande blick, "Gör jag inte? Hur vet du det?" frågade hon då hon knappt visste det själv. "Men det tror jag, jag gillar dig, du är trevlig, stilig och att vara nära." log hon.

Vincent såg förvirrad ut. "Gör du?" sa han lyckligt och innan han kunde hålla sig la han armarna om henne.

Hon nickade och log, "Så du älskar alltså mig?" sa hon frågande, men hans armar om henne bekräftade det.

Vincent log mjukt och överlyckligt medan han nickade. Han skulle kunna stå där en evighet med armarna om henne.