Love at first sight - PRS, Jessica Tonks och Sannie

"Vill du inte sova igen då?" mumlade han, fortfarande ömt. Leendet han bar gjorde så att det lät väldigt glatt också.
Han placerade hakan på Etans huvud och drog tyst och obemärkt in hans ljuvliga schampo-doft. En bubblande lycka gick galen inuti honom.

"Jo...det kan jag nog göra" mumlade Ethan. Men han ville på, ett sätt inte gå och lägga sig igen, utan bara stå där med Pontus i en evighet.
Han gäspade lätt till och kände hur ögonen blev tyngre. "Men jag står hellre här med dig" mumlade han som fortsättning på sin sista mening. Han blundade helt nu och såg ut att kunna falla omkull och somna när som helst.

Pontus log tyst.
"Du är sjuk och behöver vila", sa han och lösgjorde sig från kramen. Han tog ett steg tillbaka för att se på honom - och märkte hur trött han såg ut att vara. "Du behöver verkligen vila", sa han igen och skrattade kort.

Ethan vacklade till lite. "Okej då...." sa han och gäspade till. Han tog tag i Pontus hand igen och drog honom tillbaka till sitt rum.
"Återigen...Du får göra vad du vill och väck mig om det är något". Han la sig ner på sängen och drog en filt över sig.

"Jadå", svarade Pontus och betraktade honom ett tag när han kröp ner i sängen igen. Han såg sig om i rummet lite och suckade lätt. Han satte sig snart bredvid Ethan och log.

Ethan fick en lust att dra ner Pontus bredvid honom. Men för just det hade han inte modet. För det kunde säkert tolkas fel....Ethan ryste lätt till då han frös än,och blundade. Han somnade snabbt, med bara det bleka ansiktet med den blonda kalufsen som stack fram.

Återigen hörde Pontus Ethans lite tyngre andning och återigen kände han sig trött. Han gäspade och sjönk ner bredvid Ethan. Han lade sig på sidan med ansiktet mot honom och blinkade sömnigt.

Ethan mumlade till i sömnen och makade sig lite närmare Pontus. Han drömde återigen, även om det inte var en lika positiv dröm denna gång. Att Pontus träffade någon annan. struntade i honom...
Han vred mer oroligt på sig.

Pontus studerade Ethans sömn. Hans dröm verkade inte vara den bästa...
Han drog lite på munnen men blundade tillslut. Snart låg han i en dvala mellan vaken och sömn - han var liksom någonstans mittemellan.

Ethan hade tillslut rört på sig i sömnen så att han nästan var precis vid Pontus. Han sov en bra stund, innan han långsamt öppnade sina ögon och satte sig upp.
"Hur länge sov jag?" mumlade han. Han kände sig bättre...Han vred på huvudet och fick syn på Pontus, han log.