Prs mellan Wolfie och Jessica

Ethan

Jag nöjde mig med bara smör på min macka och följde efter Adele till matbordet.

Akille

"O-okej", stammade jag och gick tillbaka till rävform. Sedan slank jag iväg mot byn igen.

Adele hade ganska snabbt ätit upp då hon varit rätt så hungrig, men hon nöjde sig med en skiva bröd. Hon vände sig mot Ethan och log. "Tänk....imorgon gifter vi oss".

Will suckade igen då Akille sprang iväg. Hon var irriterande, men det var ändå bra att kunna ha henne.

Ethan

Jag suckade mjukt. "Jaa", log jag och rodnade. Bara nu inte Will förstör allt nu!

Akille

Jag såg mig för innan jag satte ned tassarna. Inga fällor än så länge. Jag placerade framtassarna på fönsterbrädan igen och kikade in. Det var ingen där. Jag gick runt huset och spanade in i köksfönstret. Aha! Både Eldhåret och Vargblodet. Hm... Jag var tvungen ta Eldhåret utan att Vargblodet märkte det...

"Vad ska vi göra sedan? Stanna kvar här ett tag, eller åka iväg?" frågade Adele. Hon slängde en blick ut genom fönstret, men såg inte Akille. Hon såg bara hennes mors grav. "Borde nog gå och plocka några blommor till henne" mumlade hon till sig själv.

"Vi sticker", sade jag utan och att tveka. Jag såg hur Adele sneglade ut. "Gå ut du. Jag plockar undan", sade jag med en gest mot brödet.

Adele nickade. Hon fick nog berätta för sin far och morbror nästa dag....hon ville att de skulle vänja sig lite med tanken.
Hon log sedan mot Ethan. "Tack". Hon reste sig och gick ut ur köket och öppnade dörren ut till kvällen och stängde den bakom sig. Genast fick hon syn på ett fång utav vackra vita blommor vid husknuten. Hon satte sig på knä och började plocka.

Akille

Eldhåret satte sig vid jordhögen som luktade dött och började plocka blommor för sig själv. Bra! Jag återgick till människa och plockade upp en lagom stor sten och vägde den i handen. Sedan siktade jag och kastade. Stenen vred sig i luften innan den slog i hennes huvud. Jag smög fram och drog upp henne med armarna under hennes armhålor.

Adele var precis klar med att plocka blommorna och skulle resa sig då stenen slog i hennes huvud. Det blev direkt svart för ögonen och hon sjönk ihop.
Lite blod rann från huvudet, men det syntes knappt då hennes hår nästan hade samma färg.

Akille

Jag släpade Eldhåret genom bakgator för att undvika misstankar. När jag återvände till Lon släppte jag henne och föll ihop på marken och flämtade efter ansträngningen att släpa henne.

Will hade under tiden bara suttit och väntat på Akille, så lång tid skulle det väl inte behöva ta? Och tillslut hade hans väntat gett belöning.
"Bra" log han kallt och studerade Adele som fortfarande var helt avsvimmad. "Ethan borde nog förstått vem som tagit henne...Synd för honom att han aldrig får säga adjö".