Bree Tanners andra liv med mig och glina2

"Aj Bree!"
Hon var stark!

"Oj! Förlåt Diego! Gjorde jag dig illa?" Undrade jag ängsligt.

"Strunt samma."
Viskade jag spänt och makade mig framför Bree igen.

"Lugna! Jag är en vän!" Hördes en röst utanför.
Jag ryckte bak Diego igen

"Det är Fred!"
Utbrast jag. Jag gick framåt men Bree grep tag i mig.

"Vem är fred?" Väste jag.
"Det är jag." Sa en figur och steg in genom dörren.

En våg av illamående välde över mig.
"Vad gör du här? Kommer du för Riley?"
Jag tvingade fram orden genom illamåendet.

"Vad gör du med Diego?" Frågade jag upprört.

(Hon borde också känna det)

"Bree, ingen fara!"
Sa jag. Om det hade varit möjligt hade jag spytt.

"Det är visst något! Du ser ut som om du håller på att spy!" Sa jag. Sedan vände jag blicken mot killen som stod vid dörröppningen.
"Vad du än för mot Honom måste du sluta nu!" Skrek jag argt.