Privat Rollspel

Alex är borta. Vilket gör Aily lättad. Ena mannen slänger upp henne på axeln och fortsätter ut.
"Sprid ut, vi måste hitta förrädaren." Det tar ett tag innan Aily förstår att dom menar Draco. Hon borde inte ha tvingat honom att stanna kvar.

Alicia ser honom komma mellan träden.
"Alex!" Draco hinner inte hejda henne innan hon är framme vid honom. "Var är Aily?"
Alex ser sorgsen ut och skakar bara på huvudet.
"Vi måste rädda henne!"
"Alicia"
"Vad Draco?! Du har stoppat mig tillräckligt!"
"Jag är så ledsen. Allt är mitt fel"

Aily orkar inte bry sig. Bara dom andra förstår att dom borde ge sig av. Mannen lägger ner henne på marken.
"Crucio!" Aily skrik ekar mellan träden.

Alicia tittar på honom och knyter sedan nävarna.
"Du kan återgälda det genom att hjälpa henne" säger hon och börjar stega iväg.
"Alicia!" den här gången är det Alex.
Hon stannar.
"Hon vill att vi ska ge oss av"
"Men vi kan inte bara lämna henne!"
"Men vi kan inte heller mäta oss mot en massa dödsätare" Draco håller i hennes handled och tittar in i hennes ögon. Hon slår bort blicken.
Då hörs ett skrik.
"Aliy!"
"Nej Alicia!" Både Alex och Draco håller i henne.

Smärtan kommer och går i vågor. Snart ligger hon hopkurad till en boll och snyftar.

Alicia sprattlar och fäcktas med armarna.
"Släpp mig! Båda två!" skriker hon.
Draco och Alex får ner henne på marken.
"Shh" Draco lägger handen för hennes mun. Alicia slutar sprattla och får sätta sig upp.
"Vi kan inte bara lämna henne" snyftar hon.

Ge er iväg... Ge er iväg... Ge er iväg... tänker hon.

Alicia blinkar bort tårarna som bränner bakom ögonlocken.
"Kom" Draco räcker henne en hand och snart är hon uppe på fötter.

Med Draco i täten börjar dem gå iväg längre in i skogen, bort från stugan. Bort från Aily. Motvilligt med Alex bakom sig går Alicia med blicken fäst i marken.

Då slutar smärtan plötsligt.

Alicia går med tunga steg som om att hon varje gång kämpar för att inte vända sig om och sprina till Aily.