Du sa att du aldrig skulle lämna mig, Cedric. [SV]

Shit vad bra! Får verkligen en julfeeling här!

awesome

Ett kapitel från oss alla (läs: från mig) till er alla på första advent! Nu har det kommit otroligt mycket snö även här i Dalarna så nu är det bara julafton kvar att se fram emot!

Kapitel femton.
You’re giving me a heart attack looking like you do

Dagarna på lovet innan julafton och julbalen rusar förbi. Jag vaknar upp tidigt på juldagsmorgonen och ser en hög med julklappar ligga i fotändan. Det är tyst i resen av sovsalen men jag kikar igenom paketen, flera från mina föräldrar, några från mina bröder och lillasyster, en från Ronya och ett lysande rött paket från Cedric. Jag blir helt varm och klämmer på paketet men lägger undan det för att spara det till sist. Jag öppnar de andra paketen, från mina föräldrar får jag en påse med galleoner, ett paket hemgjord chokladkola och två sickade tröjor (från någon mugglar-butik eftersom mamma inte kan sticka). Jag drar direkt på mig den över mitt nattlinne, den är så mjuk mot huden att jag redan stortrivs i den. Jag öppnar paketet från min ena bror, en bok om att flyga kvast. Jag suckar, han har försökt få mig att flyga kvast sedan jag var ett år, men jag har alltid vägrat. Jag får ge boken till Cedric senare. Av min andra bror som är äldst och jobbar i kittelaffären i Diagongränden ger mig en miniatyrkittel där man kan lägga ner/gömma sina smycken och ingen annan kan se dem. Min lillasyster har ritat en teckning åt mig som är inramad i en guldram. Jag ställer den på mitt sängbord. Av Ronya får jag en bok om hur man läser framtiden i stjärnorna. Då återstår bara Cedrics paket. Vid det här laget hör jag hur det börjar prassla från de andra sängarna i rummet. När jag försiktigt öppnar Cedrics paket flyger det ut ett tiotal små pappersfåglar som sedan regnar ner över mig. Jag skrattar och skakar på huvudet, typiskt Cedric att göra någonting sådant. I paket ligger en hjärtformad klubba från godisaffären i Hogsmeade och en bok ”Vad du gör med julklappar du inte vill ha” av Rosalie Brown. Underbara Cedric. Jag samlar ihop allt omslagspapper och lägger julklapparna i min koffert. Jag drar på mig tjocka strupbyxor och en klänning och drar sedan över den stickade tröjan innan jag studsar ner för trappan till sällskapsrummet.

Ronya sitter redan där och tuggar i sig några chokladgrodor och synar korten de innehållit. Hon skiner upp när hon ser mig.
”Kolla Lyhra jag fick Rowena Ravenclaw! Nu har jag samlat alla Hogwarts-grundare!” Säger hon. ”Snygg tröja!” Lägger hon till när hon ser min tröja.
”Tack!” Jag synar chokladgrodekortet som visar en bild på Rowena Ravenclaw som ler reserverat och går fram och tillbaka i bilden. Det är ganska tyst i sällskapsrummet, alla som befinner sig där pratar lågt med varandra och visar sina presenter.
”Ska vi vänta på Aaron, Oliver och Cedric och sedan gå till frukosten?” Frågar Ronya och blinkar när hon säger Cedrics namn. Jag nickar oberört fast jag egentligen får en vild svärm fjärilar i magen efter att Ronya sagt Cedrics namn. Det dröjer en knapp halvtimme innan Cedric, Aaron och Oliver kommer ner för trappan, Oliver med ett par hjärtformade solglasögon på näsan.
”God jul tjejer!” Säger Oliver och ger mig och Ronya en varsin vänskaplig kram. Vi fem går tillsammans till frukosten. Cedric och jag sneglar lite på varnadra och ler. Stora Salen är vackert juldekorerad och flera julgranar står uppradade intill väggarna. Teet som står framdukat smakar härligt juligt och stämningen är på topp.
”Det var faktiskt hon som frågade mig! Kan ni tänka er?” Säger Oliver uppspelt och proppar in en rostad macka i munnen och ser mellan oss. Aaron hummar ointresserat och värmer fingrarna runt sin tekopp.
”Det är härligt, Oliver!” Skrattar Cedric. Oliver hade tydligen fått äran att gå med en vacker flicka från Bauxbatons och hade inte pratat om annat de senaste dagarna. Alla himlar med ögonen och byter samtalsämne och Oliver tystar. Resten av dagen går ut på att ha lite mer snöbollskrig tillsammans med några Gryffindorelever för att sedan gå in och förbereda sig inför balen. I vår sovsal fnittrar alla flickor uppspelt medan de sätter upp varandras hår och lockar det.
”Jag tycker du ska ha uppsatt, jag kan göra en jättefestlig uppsättning om du vill?” Frågar Ronya och kammar igenom mitt långa bruna hår. Jag går med på det och hon börjar dra och fixa i håret medan jag målar naglarna med ett färglöst lack. Jag känner mig ovanligt tjejig. Efter ett bra tag säger Ronya att uppsättningen är klar och jag ser mig i spegeln. Jag ser ovanligt bra ut och lösgör lite hårtestar som får omringa ansiktet lite. Klockan tickar på, jag lägger på lite smink och drar slutligen igen blixtlåset på min gräddvita chiffongklänning.
”Nu är vi redo för bal.” Säger Ronya och vi tar sällskap ner till entréhallen där alla står samlade. Ronya möter sin partner snabbt och jag ser mig omkring efter George Weasley. Tillslut ser jag honom stå intill sin tvillingbror (som går tillsammans med Angelina Johnson), jag vinkar och skyndar fram till honom.
”Du ser fantastisk ut!” Kommenterar George glatt och räcker mig sin hand.
”Detsamma!” Säger jag, skrattar och tar hans hand.
”Åh tackar! Jag har alltid velat se fantastisk ut.” Säger han och ger mig ett lysande leende.
”Vill turneringsdeltagarna vara vänliga och komma fram hit!” Hörs McGonagalls röst. Jag ser Cedric arm i arm med en vacker Cho kliva fram och ställa sig åt sidan medan vi andra går in i salen efter som turneringsdeltagarna ska göra storartad entré framför alla samlade. Jag går in i salen som ser alldeles sagolik ut. Väggarna är helt täckta med frost, girlanger av mistel och järnek hänger över våra huvuden. De fyra stora elevhemsborden har blivit flera små med lysande lyktor. Jag och George slår oss ner vid ett bord tillsammans med Fred och Angelina och när alla tagit plats tystnar salen i väntan på att turneringsdeltagarna ska göra entré.

Ojoj, alltå förväntningarna inför nästa kapitel är på topp!! Lite Lyhric-moments att se fram emot kanske?

Superduperbra som alltid! ♥

”Du ser fantastisk ut!” Kommenterar George glatt och räcker mig sin hand.
”Detsamma!” Säger jag, skrattar och tar hans hand.
”Åh tackar! Jag har alltid velat se fantastisk ut.” Säger han och ger mig ett lysande leende.

Åååh,George xDD ♥

You’re giving me a heart attack looking like you do

Jag hade just lyssnat klart på den låten när jag började läsa... O.o

But anyway...

Dukanske kan skriva i Cedrics persektiv snart? x3
Det skulle vara roligt att få veta hur han tänker när Lyhra verkar vara så vacker, och när hon inte dansar med honom ;P

Epic.

det är så bra att jag dör!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

AWESOME!!

Åhåhåhåhåhåhåhåhåhåhåhåh!!!!!!!!!!!


Gud vad jag ser fram emot nästa kapitel! Så himla bra!!!

Och jag älskar tvillingarna och du beskriver dem verkligen som J.K.! ;D

Supermegaduper awsome!!