Uppdraget! (Rollspel Privat)

Lea nickar åt Mikaela. Hon och James har släppt varandra nu.
"Så jag antar att revolten startat" undrar Lea, James nickar.

Jag nickar i Mikaelas famn. Jag släpper henne sakta. "så ni fortsätter med oss eller vad händer nudå?" frågar jag och ser på Mikaela.

James och Lea ser varandra i ögonen vid Torccies fråga.
"James?" viskar Lea.
"Jag vill så gärna följa med. Vi har inte fått några fler årder. Så, jag antar att vi kan följa med..."

Jag nickar även fast jag tittar på Mikaela. "Mikaela du oxå...." viskar jag och vänder snabbt blicken till James. "hur visste du att något var fel" säger jag mjukt.

"Jag kände det på mig" svarar James på Torccies fråga men tittar in i ögonen på Lea. Lea fatsnar med sin blick i hans, men vänder snart bort den och tittar på Torccie.

Jag vänder snabbt blicken till Mikaela igen och nickar förstummat. "jg älskar dig Mikaela" viskar jag. "du vet att jag älskar dig mer" viskar hon och jag slår armarna om henne igen.

"Så, vad händer nu?" undrar Lea. "Vi måste fortsätta, vi har mindre än 50 dagar på oss att komma till huvudstaden"
James nickar fundersamt. "Då är det väl bäst att fortsätta så fort som möjligt"

Jag släpper Mikaela och går med två lätta steg fram till James och kramar om honom. "tack!" viskar jag och släpper honom sen.

James ser lite förvånad ut när den plötsliga kramen från Torccie kommer.
"Det var så lite" säger han sedan och Lea ler försig själv när han klappar Torccie på huvudet.

Jag ler och tar sedan Mikaela i handen och börjar gå. " vi fortsätter men vi måste vara extra tysta nu när vi är så många" viskar jag försiktigt och vaksamt.