Etik- och Filosofifrågor
Forum > Off Topic > Etik- och Filosofifrågor
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Elley
Elev |
Något som jag också spenderat alldeles för mycket tid till att tänka på är en fråga som jag inte minns vart jag läste, den lyder såhär.
Om du skulle få välja att du själv skulle dö, att din mamma skulle dö eller att din pappa skulle dö, vad skulle du välja? Såklart man inte vill någotdera, men vem betyder egentligen mest för en? Eller går det ens att säga innan man skulle hamna i situationen? Många säger att det är mamma som alltid gäller i slutändan, men i den verkliga slutändan, är det så?
http://nouw.com/ellenfelixson/
17 okt, 2011 18:27
Detta inlägg ändrades senast 2011-10-17 kl. 18:46
|
|
superman
Elev |
Jag brukar fundera på hur bra man vet hur man själv ser ut... Som jag vet exakt hur mina vänner ser ut men ser aldrig mig själv i vardagen. Dom enda tillfällena jag kan se mig själv bra är när jag ser mig i spegeln - oftast posar, liksom försöker se snygg ut - och när jag fotas och även då posar jag. Lite läskig tanke. Skulle jag ens känna igen mig själv om min klon passerade mig på stan?
17 okt, 2011 18:28 |
|
childhoodlight
Elev |
Elley
"Såklart man inte vill någotdera, men vem betyder egentligen mest för än? Eller går det ens att säga innan man skulle hamna i situationen? Många säger att det är mamma som alltid gäller i slutändan, men i den verkliga slutändan, är det så?" Fast det beror ju självfallet på vem man pratar om? Vi tar till exempel en tjej vars pappa är otroligt underbar, stöttande och fantastisk; men hon har en mamma som lämnade dem i sticket, som inte hör av sig, som kränker och sårar, som aldrig riktigt har varit en mamma. Då skulle hon, antagligen, vilja ha hennes pappa i sitt liv. När det kommer till mig personligen skulle jag välja mig själv. Jag skulle inte kunna leva utan mina föräldrar - men de kanske inte skulle kunna leva utan mig heller? I vilket fall som helst, jag skulle offrat mig för dem, anytime.
17 okt, 2011 18:29 |
|
Borttagen
|
expelliarmus: Tänker exakt samma sak, hurrah!
Jag tänker ibland på hur jag behandlar folk efter att jag har blivit behandlad och hur mitt liv har sett ut. Ibland känns det också som att jag bara flyter bort från min kropp ibland. Det känns som att jag inte längre är där typ, att jag svävar i luften bredvid och bara kollar på. Autopilot typ. Själar fascinerar mig, vissa tror ju inte alls på det, andra tror på det. Men jag tror att det är vår personlighet. Jag kom tillexempel på med en idé om att ögonfärg skulle kunna ha något med oss att göra. Dig. Du alltså. När jag kommer på autopilot och sen kommer tillbaka burkar jag sitta och tänka på hur andras tankar ser ut, och hur folk tänker och tycker i sina sinnen. röriga ord, i know i know. 17 okt, 2011 18:31 |
|
superman
Elev |
Skrivet av Borttagen: expelliarmus: Tänker exakt samma sak, hurrah! Jag tänker ibland på hur jag behandlar folk efter att jag har blivit behandlad och hur mitt liv har sett ut. Ibland känns det också som att jag bara flyter bort från min kropp ibland. Det känns som att jag inte längre är där typ, att jag svävar i luften bredvid och bara kollar på. Autopilot typ. Själar fascinerar mig, vissa tror ju inte alls på det, andra tror på det. Men jag tror att det är vår personlighet. Jag kom tillexempel på med en idé om att ögonfärg skulle kunna ha något med oss att göra. Dig. Du alltså. När jag kommer på autopilot och sen kommer tillbaka burkar jag sitta och tänka på hur andras tankar ser ut, och hur folk tänker och tycker i sina sinnen. röriga ord, i know i know. Det där med ögon är verkligen intressant. Många bebisar har annan ögonfärg dom första månaderna av sitt liv och det sägs också att bebisen känner sig som en del av mamman sitt första halvår... Det kanske betyder att ens själ förstärks när man förstår att man är ett eget liv? Och därmed får ögonen också sin riktiga färg? 17 okt, 2011 18:34 |
|
Elley
Elev |
childhoodlight
Som jag skrev Många
http://nouw.com/ellenfelixson/
17 okt, 2011 18:35 |
|
childhoodlight
Elev |
Skrivet av Elley: childhoodlight Som jag skrev Många Jag syftade mest tillbaka på "Såklart man inte vill någotdera, men vem betyder egentligen mest för än? Eller går det ens att säga innan man skulle hamna i situationen?" och där nämnde du inget antal, du skrev "än" (-en) - och "en" motsvarar för man, och när man skriver "man" uttrycker man hur MÅNGA känner.
17 okt, 2011 18:37 |
|
expelliarmus
Elev |
Elley
Åh, fyfan vad svårt. Jag skulle absolut aldrig kunna välja att min mamma skulle dö eftersom att hon betyder så otroligt mycket för mig. Hon har dessutom 5 barn och vi skulle splittras mellan olika pappor (inte allihopa..) och aldrig mer se varandra i princip. Om min mamma dog så skulle hela min familj gå sönder och det tror jag ingen av oss skulle överleva. Jag vill egentligen säga mig själv, för att jag inte uppskattar livet, för att jag alltför ofta säger att jag vill dö, för att jag är till besvär. Men hade mina föräldrar klarat av min död? Hade mina syskon klarat av att förlora sin äldsta syster? Jag vet faktiskt inte. Jag hade nog tyvärr valt min pappa. Trots att jag älskar honom. Hans död hade drabbat minst personer och personerna det drabbade hade orkat fortsätta. Fan vad hemsk jag känner mig nu.
17 okt, 2011 18:38 |
|
GinnyOlivia
Elev |
Skrivet av superman: Eller hur! Typ på bilder från discot som Loftet hade i fyran, så var jag inte beredd på bilderna, och då känner jag knappt igen mig ju o.oJag brukar fundera på hur bra man vet hur man själv ser ut... Som jag vet exakt hur mina vänner ser ut men ser aldrig mig själv i vardagen. Dom enda tillfällena jag kan se mig själv bra är när jag ser mig i spegeln - oftast posar, liksom försöker se snygg ut - och när jag fotas och även då posar jag. Lite läskig tanke. Skulle jag ens känna igen mig själv om min klon passerade mig på stan? ![]()
17 okt, 2011 18:40 |
|
Borttagen
|
Den här tråden var riktigt intressant, återkommer till den senare. ^^
17 okt, 2011 18:44 |
Du får inte svara på den här tråden.







Mugglarportalen