Privat mellan Masato och Artium

Arwen såg på människorna och nickade och hon lyfte försiktigt upp den unga kvinnan på hästen och klev sedan själv upp och red dit den andre hade sagt.

kiara kände hur marken under henne försvann och hur hon åkte iväg. hon fattade inte vart dem skulle, och varsom skulle hända, utan gav upp med att försöka förstå. hon kände hur hennes medvetande långsamt började försvinna.

Morgona skakade om henne lite för att försöka hålla henne vid medvetande.
Hon stannade utanför Helarens hus och sa.
- Är det någon hemma?

kiara tvingade upp sina ögon och såg hur dörren öppnades framför henne. en kvinna med schalar runt halsen och huvudet tonade upp sig framför henne.
kiara kände hur benen vek sig igen och jon föll framåt mot kvinnan.

Morgana såg på helaren som hade fångat henne från fallet från hästen och Morgana klev av och sa.
- Hon har nog en hjärnskakning, från ett slag i huvudet.

kiara såg inget längre, och det kändes som att hon föll igenom ett mörkt hål utan botten.

Morgana såg på helaren och sa.
- Rädda henne, och skicka sedan bud till slottet om hur det är med henne.

när kiara öppnade sona ögon igen låg hon i ett dimmigt rum. kvinnan med schalarna kom fram till henne.
”hur känns det?” frågade hon

Morganan hade ridit iväg igen men hon kunde inte släppa kvinnan.
Men efter 1 timme så red hon tillbaka till palatset och hoppades att hon skulle få något bud från helaren.

”jag... jag är okej.” sa kiara och satte sig upp.