Cipriano & Everly [privat]

"Vem är det?" Det ringde ingen klocka i hennes huvud då han sa sin väns namn. Det kunde mycket väl vara så att denne Philip gick i samma skola som hon - kanske till och med på samma årskurs - men det var ju inte som om hon kände till allas namn. "Hur ser han ut?" frågade hon sedan. Kay kanske skulle kunna hjälpa till om Jason förklarade hur Philip såg ut. Hon brukade ju komma ihåg personers utseende.

"Han är typ lite längre än dig, blond, bruna ögon. Inte lika snygg som mig." sade han, det sista på skämt. Han flinade smått och ryckte lätt på axlarna. "Äsch, han dyker nog upp snart." log han och lutade sig mot en vägg.

Kay skakade på huvudet åt Jasons "skämt" men kunde inte låta bli att skratta till. Hon blev sedan snabbt allvarlig igen så hon försökte koppla ihop hans beskrivning med rätt person. Snart trodde hon sig veta vem han talade om och efter att med blicken ha sökt runt i rummet en stund visste hon exakt vem Philip var.
"Där borta." Hon pekade mot den blonda killen. Han halvlåg i soffan med ena armen runt en tjej och en ölburk i sin lediga hand.

"Mhm... Jag ska bara skjutsa honom, det tar tjugo minuter typ. Ska jag hjälpa dig att hitta Olivia eller?" log han och smekte hennes arm. Han kände ett visst ansvar över henne.

Hon kunde inte hjälpa att rysa till av välbehag då han smekte hennes arm. Det var en skön känsla.
"Nej då, jag letar upp henne på egen hand," försäkrade hon honom. Om han skulle skjutsa hem Philip så ville hon inte uppbehålla honom något längre: de skulle ju kanske pratas vid igen då han var tillbaka. Såvida Olivia inte var så full att Kay skulle behöva hjälpa henne därifrån.

Jason nickade lite och smekte hennes arm igen.
"Jag hittar dig senare, okej?" log han och kysste lätt hennes panna. Han gick sedan mot Philip och drog enkelt upp honom från soffan. Han var både längre och större än honom så det hade varit onödigt för Philip att ens försöka kämpa emot. Philip följde motvilligt med ut medan Jason tänkte på vart dom skulle.

Kay förmådde sig bara att nicka till svar. Hon såg efter honom då han gick fram till soffan för att dra upp Philip och snart hade båda killarna försvunnit ur hennes synhåll. Hon ruskade lite på huvudet innan hon tog sig i kragen och gick för att se sig om efter Olivia. Det skulle nog inte vara något vidare enkelt att hitta henne - den blonda var väldigt bra på att gå upp i rök.

Jason drog med sig Philip till skogen bakom huset. Han gick med honom en bit innan han knuffade upp honom mot ett träd.
"Du har tur att jag är på bra humör." log Jason smått och smsade vart han var till några av killarna så att dom kunde ta hand om Philips kropp. "Att du är skyldig mig pengar var anledningen till att du fick leva men sen ska du hoppa på Dean, det var inte ens lite smart." fortsatte han och laddade sitt vapen.

Kay hittade sin vän i badrummet. Med tanke på den obehagliga lukten så hade Olivia nog nyss tömt upp maginnehållet. Hon sjönk ner på huk och tog en bit toapapper som hon torkade Olivias mun med innan hon hjälpte upp henne på fötter. Det tog en bra stund med både tålamod och övertalande innan Kay fått ut sin spralliga vän från huset.
Olivia började vandra iväg mot skogen - skyllde på att hon var kissnödig - vilket bara fick Kay att undra varför den blonda inte utfört sitt behov på toaletten. Hon skyndade sig efter Olivia då hon inte ville släppa henne ur sikte.

Jason himlade med ögonen när Philip fick för sig att försöka springa. Han tog snabbt sitt vapen och sköt honom i benet.
"Det där var otroligt dumt." suckade Jason och gick mot stället där han fallit ihop. Han tvekade inte ens utan avslutade hans liv med ännu ett skott.