Avatar legend of Vera - Nutid

Leon började undersöka böckerna och anades ut det här krävde att han var lugn och tålmodig. Även Leon funderade över händelsen som fick honom att lova sig själv att aldrig bända igen. Han hade gjort en tjej blind en tjej som var bland hans bästa vänner på skolan. Han hade besökt henne på sjukhuset men mått så dåligt efteråt efter att ha sett vad han hade gjort att han anmält sig till kamsport skolan som låg 30 mil från London och bara fokuserat på kamsporten. Han blädrade till namn på v och letade med ögonen efter namnet Vera det verkade bara finnas en Vera i hela london. Och det var Vera Von Smith.
" Vera Von Smith " mumlade Leon fundersamt kanske var hon som var avataren.

"von Smith, det låter rikt" fnös Serena och la upp fötterna på bordet och kände hur hennes radar försvann, nu var det helt mörkt för henne. Hon tyckte fortfarande att skillnaden var fascinerande.
"Är vi klara här? Jag börjar bli uttråkad av boklukt. Temperance tittade på adressen som stod i boken.
"Jag vet vart det ligger, det är inte långt härifrån. Tror det är en av herrgårdarna där" sa hon och pekade på kartan som Leon hade med sig.
"Sa ju att det var rikt" sa Serena och suckade. Hon funderade lite till och kastade sedan ut frågan som hade stört henne sen de träffade den här killen.
"Blir du aldrig sugen på att bända? Inte ens att försöka träffa tomburkar med småsten? Det är riktigt roligt tidsfördriv" Temperance puttade på henne.
"Sluta, han sa ju att det var ett känsligt ämne" sa hon med en ton på rösten som var hennes försök till att låta arg.

" Nej " sa Leon som kort svar inte ens kasta småsten på burkar ville han inte göra längre. Han stängde boken och la den åter på platsen där han tog den ifrån.
" Ju fortare vi kommer till Von smith desto snabbare kommer vi ifrån den här så kallade boklukten " sa Leon för att snabbt byta samtalsämne. Han böt alltid snabbt samtalsämne så fort ämnet bänding ens startade att diskuteras. Han började gå ut från biblioteket.

"Som om du vet hur böcker luktar" muttrade Serena men reste sig snabbt upp och rörde sig utåt. Hon blev irriterad på att inte få reda på varför han inte ville bända. Det måste finnas en rätt stor anledning till varför. Ingen skulle ge upp en gåva som det bara sådär.
"Du får ursäkta Serena, hon kan bli rätt nyfiken ibland" sa Temperance så tyst hon kunde till Leon.
"Bra försök Tempi, men du får prata ännu tystare nästa gång du försöker prata om mig med nykomlingen" sa Serena med en hint av kyla i rösten. Temperance suckade och ledde vägen till huset som hon hade markerat på kartan. Det var inte särskilt långt, det var gångavstånd på femton minuter till huset. Hus var att underdriva, herrgården var enorm.
"Ska vi ringa på?" frågade Temperance och utan att vänta på svar tryckte hon på klockan.

Tim öppnade dörren och såg osäkert på dom 3 utanför dörren. Hans syster höll fortfarande på att leta efter sitt puder.
" Pappa är inte hemma vad ni än vill honom är han inte intresserad " sa Tim.
" Vi vill inte prata med din pappa " sa Leon
" Nähe vad kan ni vilja då ? " frågade Tim.
" TIIM DIN BARSNLIGA UNGE NU HAR JAG FÅTT NOG GE MIG MITT PUDER " skrek Vera ilsket. Tim himlade med ögonen
" Jöses amanda hennes humör är värre än en ilsken elefants humör " sa Tim och suckade.
" Jag tickar och går men kommer aldrig nånstans utan bara står vad är jag? " frågade Tim det var i golvuret han hade gömt pudret.

Serena täckte öronen när tjejen i huset skrek så antagligen hela London hörde det. Nackdelen med att ha förhöjd hörsel. Hon kände efter vibrationerna i marken och lokaliserade något som var format som en burk inne i ett golvur i huset.
"Det ligger något i golvuret om det är vad du letar efter" sa hon strax innan killen som öppnade dörren sa en gåta. Det verkade som om det var han som hade gömt pudret eller vad det nu var som tjejen letade efter. Temperance vred lite obekvämt på sig, de hade tydligen knackat på vid helt fel tidpunkt.
"Jo, vi skulle behöva prata lite med Vera" sa hon i hopp om att tjejen skulle reagera på sitt namn.

" Skulle föreslå att ni pratar med henne efter att hon lugnar ner sig. Vera reagerade på sitt namn men tog sitt puder och la det på rätt plats. Hon gick sedan ner
" Jag kan prata nu tack för inget Tim " sa Vera och drog bort honom från dörren och låste in honom i en städskrubb.
" hörru " sa Tim
" Skyll dig själv " sa Vera.
" Um Vera Von Smith ? " frågade Leon osäkert.
" Ja det är mitt namn och nej jag lånar inte ut pengar och nej jag är inte intresserad av någon visst vunnen på lotton och nej är inte intresserad av någon tidnings interviuv så hoppas ni är här för något lite mer intressant " sa Vera.

Serena öppnade munnen för att säga något spydigt om rikemansungar när Vera pratade om intervjuer och lottovinster, men Temperance armbågade henne i sidan precis som om hon visste vad Serena skulle säga. Serena hoppades att denna bortskämda snorunge inte var Avataren, de hade ju kunnat ha fel. Temperance harklade sig.
"Eh jo, det är såhär att vi letar efter Avataren, och vi hoppas att det är du. Leon här behöver din hjälp, eller ja, vi också, men han har mest koll" sa hon och log vänligt. Serena hostade vid ordet "hoppas", det var nog Tempi den enda som gjorde isåfall.

" Om du är Avataren behöver du komma med oss en hel värld kommer snart behöva din hjälp miss " sa Leon som för det mesta var artig av sig.
" Jag avataren hm skulle förklara en del varför jag kan lite vattenbäning ochså utöver mitt kära element Jord " sa Vera.
" Du bör vara avataren då " sa Leon och såg tveksamt på de andra då då han inte visste om man skulle kunna två element om man inte var avataren.
" Om jag är det har jag en duktig familj som hållit det hemligt för mig " sa Vera och tittade menande mot skåpet där Tim var inlåst.
" Hörru jag har faktist inget med det här och göra " sa Tim
" Äh håll klaffen barnunge " sa Vera.

"Om du kan lite vattenbändning också så visar det att du är Avataren, det enda elementen som går att bända utöver sitt eget är metall för jordbändarna och blodsbänding för vattenbändarna" sa Temperance och tittade på Vera.
"Somsagt som kommer hela världen behöva din hjälp inom en snar framtid, och du behöver bemästra alla element" sa hon och undrade hur mycket vattenbändning Vera kunde, kanske Temperance kunde lära henne? Hon var ju trots allt i toppen av hennes klass när hon gick där och hade till och med kunnat blodsbända, även om hon aldrig gjorde det eller hade sagt det till någon eftersom det var fruktansvärt hemskt.
"Det kan till och med vara så att din egen familj inte ens vet om det om du inte har visat tendenser på det innan. Om du vill så kan vi följa med dig på din resa mot mästerskap i alla element, och vilket uppdrag som följer det" fortsatte Temperance.

Serena lyssnade irriterat på vad Temperancre sa. Hon kunde inte tro att Avataren och Världens balans var fast i en bortskämd tonårings händer.