Forbidden love [Privat Zora & Memory]

"Jag kan försäkra dig om att du kommer att komma i tid till din följande lektion." Kash lät uttråkad på rösten. Han brydde sig inte alls om ifall hon hade tid att sitta där med honom eller inte. Han gissade att det liksom bara var en ursäkt för att komma därifrån, hon ville väl hellre umgås med sina kompisar än sitta där med honom.
"Jag antar att du är väl medveten om att du ligger på gränsen till att bli underkänd i engelska?" fortsatte han sedan och sneglade mot pappret han fått av henne. Hon hade inte fått nerskrivet mer än rubriken.

Nellie hade inte rört en min men om hon skulle inte haft respekt för sina lärare skulle hon snörpt på munen ordentligt och såg på honom nu bara
-om du har en sträng lärare så borde man vara i tid
sa ohn nu lugnt bara och man märket hon trotsade hono lite nu och lyssnar snart på hans nästa ord och svarade inte direkt
-Jag vet, har redan fått F varningen i meddelande av vår gamla lärare, kan inte hjälpa det att jag e fårn ett annat land där våran läraren knappt lärde oss engelksa
sa hon

"Om det får dig att känna dig lugnare, så kan jag ge dig ett passerkort." Kash visste inte om hon var ute efter att han skulle ha förståelse för henne eller vad hennes poäng var.
"Är inte det en utmärkt anledning till att öva mer på engelska?" frågade han henne istället. I Frankrike klarade man sig utan engelska, i USA gjorde man det inte.
"Om du behöver hjälp så tycker jag att du ska be om hjälp. Höjer du inte ditt betyg lite blir du underkänd och då går du om ett år."

Nellie höjer bara ena ögonbrynet och där ysntes det nu hon inte fattade vad han sa alls nu. hon lyssnar sart på hans nästa ord.
-Vaddå? mina föräldrar pratar inte engelska, min syster gör men hon har inte tid. har inte hjälp i hemmet direkt.
sa hn kort och såg på honom, hon visste inte ritkgit hur hon ska ens kalra sina betyg, kollade med hennes betyg i andra ämen hade hon rätt bra betyg.

Han lutade sig mot stolens ryggstöd och förde pennan han höll i högra handen mot mungipan.
"Jag tänkte mer på att stödundervisning," förklarade han. Visst hade det ju underlättat om hon haft någon hemma som kunde hjälpa henne, men kanske någon av hennes vänner kunde ställa upp då och då?
"Vi kan träffas en eller två gånger i veckan efter skoltid och öva tillsammans. Eller så kan jag prata med specialläraren." Det var upp till henne att besluta om hon ville ta emot hjälp. Hon behövde inte tacka ja men då fick hon kämpa på själv för att inte bli underkänd.

Nellie lyssnar på honom nu och tänkte lite grann
-Visst, går väl med på det där träffa dig 1-2 gånger efter skoltid.
sa ohn nu och man såg hon gav sig och ville ju klara skolan. hon drog tyst handen genom sitt burna hår och tänker lite på små sake,r

Det var en lättnad att hon tog emot hjälpen som erbjöds. Han ville inte behöva underkänna någon, och han trodde nog att hon skulle klara sig bra med mycket övning.
"Finns det något specifikt som du vill att vi ska öva mer på eller är det "allt" som är svårt? Om du betygsätter från 1-10, hur bra uppfattning har du av grunderna?" Han behövde få veta så mycket som möjligt så han kunde förbereda sig och kunna hjälpa henne på bästa möjliga sätt.

Nellie fick tänka lite på hans fråga och bett sig diskret i läppne
-alltså jag har grunden, alltså du vet den enkla och att kunna bli förstådd, men annars e allt skit
sa hon ärligt nu och kliar sig på armen lite grann och tänker på saker nu.

Han såg på henne en stund innan han började bläddra bland olika papper i sin mapp. När han hittade det han sökte efter räckte han över de två pappren till henne.
"Jag vill att du studerar dessa papper noggrant tills vi träffas på tu man hand. På ena pappret hittar du glosor och på det andra fraser," förklarade han. Egentligen hade han tänkt ge henne mer att göra men det skulle bli för mycket för henne. Det var bäst att ta det lugnt.

Nellie var tyst medans han hade letat och tog tyst mot ppapret och nikr och la det i väskan nu
-visst kan göra det. e jag fri at gå?
fårgade hon nu försikigt och man såg hon hade gett honom respekt nu faktiskt, ibland behövde det bara så lite för vinna henne