[PRS] Allyson & LunaLovegood123 HALLOWEEN ROLLNING

Vi gick in till hans kontor
"Professor visst känner du Sirius Black?" frågade Emma.
"Ja, hur vet ni det." frågade Remus.
Jag och Emma berättade hela historien om varför vi var här om böckerna.
"Så, ni vet vart Sirius är?" frågade han.
"Jäpp, Leo Sky är Sirius." sade jag.
Sirius blev tillbaka till säg själv igen.

" Hur lyckades två häxor i eran ålder med det där?" frågade han chockat och tittade på sin gamla kompis
" Vi är väldigt duktiga och har lätt för att lära," sa Ally
" Ehm hej Remus?" sa Sirius lite försiktigt
" Hej Sirius, jag har saknat dig, men varför är ni här?" frågade Remus. Jag tog ett djupt andetag och berättade allt jättesnabbt.
" Jag har en gissning om vilket monster det kan vara," han gick och hämtade en stor läderinbunden bok. Han slår upp den och pekar på en varelse.

"Detta är en emblius, deras gift är mycket farligt och sällsynt." sade han och pekade på monstret vi kämpade mot.
Jag kom på en sak.
"Emma, vi kan förändra framtiden, Cedric behöver inte dö, Voldemort behöver inte återuppstå, Råttan behöver inte komma undan Sirius behöver inte bli fortsätta bli fången, ingen behöver dö!" sade jag till henne.
"Ja, vi måste göra det vi behöver pratade med Dumbledore." sade Emma och hon och jag drog fram våra spön.
"Expecto Patronum!" sade Emma och en räv kom fram.
"Professor Dumbledore kom till Professor Lupin kontor." sade jag till den.

" Det där är överkurs," sa Sirius och tittade på min patronus. Vi väntade på att Dumbledore skulle komma.
Plötsligt knackade på dörren, Ally gick och öppnade den och in klev Dumbledore. Han såg sig omkring och upptäckte Sirius, han spärrade upp ögonen.
" Mr Black vad gör du här?" frågade han med lätt förvånad ton.
" Du måste tro på oss Albus, han är oskyldig," sa jag oc Ally nickade.
Vi berättade allt för honom, han verkade inte ett dugg förvånad över att vi kom från framtiden.
" Och det här monstret? Ni tror alltså att det är en Embllius?" vi nickade och han suckade.
" Ja professorn," säger Ally

"Men hur kunde ni döda det?" frågade Dumbledore.
"De här unga damerna dödade det med kniv och båge." sade Sirius och log mot oss.
"Det är mycket imponerande för att vara 13." sade Dumbledore.
"Om man läser PJO så lär man säg att döda monster." sade jag och Emma samtidigt.
"Vad är PJO?" frågade Remus.
"Percy Jackson Olympens Hjältar." sade jag och Emma samtidigt igen.
"Så ni ville säga något mer?" frågade Dumbledore.
Jag och Emma berättade allt från början igen.

" Det här var värre än jag trodde, men ni får absolut inte ändra det förflutna;" sa Albus(jag kallar honom det för det blir för jobbigt att skriva Dumbledore hela tiden).
" Varför inte?" frågade jag kaxigt och gav honom en utmanande blick.
" Därför att då skapas paradoxer, det kan hända att ni kanske aldrig födds." sa Albus
Ally såg ut att tänka på samma sak som jag, om vi ändrar det förflutna kommer massor av liv att räddas, två liv i utbyte mot tusentals.Det är en risk jag skulle vara beredd att ta.

"Vi tar den risken, två liv byte mot tusentals liv vilken är värst två människor eller tusentals människor." sade jag och gav Albus en utmanande blick.
"Två." sade Albus.
"Dåså ändra på framtiden, vi kan rädda alla de människorna som dör." sade Emma.
"Men det går inte bara." sade Albus.
"Varför inte, våra liv är inte så mycket värda gämmfört med de tusentals människorna som dör i striden, vissa förlorar till och med sina själar ska du bara sitta där och låtsas om det inte kommer hända?" frågade jag Albus argt.

De andra stirrade på mig och Ally när vi skällde ut Albus.
" Jag förstår, men vi får strunta i det nu," sa Albus " vi måste ta reda på om det finns fler monster. Det blir erat uppdrag." sa han och pekade på mig och Ally.
" Visst, vi hjälper till," sa jag, " om du berättar något om min familj."
Hela mitt liv har bodde jag på ett hemskt barnhem, jag hade inget minne av mina föräldrar.
" Det är ett rimligt bud;" sa Albus och vände sig mot Ally " vill du också ha nånting?"
hon funderade en stund innan hon öppnade munnen och sa.
" Jag vill..."

Jag tänkte efter jag, mitt liv var helt okej, jag behövde inte många saker men jag visste nu exakt vad jag ville.
"Jag vill att vi ska förändra framtiden." sade jag lugnt.
"Har du inget annat val?" frågade Dumbledore.
"Jag har en familj, vänner, saker gör den inte lycklig den gör den bortskämd. Jag vill inte att Harry ska bli skadad, han tänker hela tiden att det är hans fel att han inte räddade alla från Voldemort, alla människorna som dör och förlorar sina själar kan vi ändra på, två människor måste väl dö men våra liv är inte viktigare en 1000 människor och mer, nu har vi största chansen att ändra allt." sade jag och stirrade rakt i ögonen på Albus.

Jag lyssnade på Ally argument, hon hade alltid varit bra på att arumemtera i alla våra oändliga samtal.
" Så det var våra bud, ska vi sticka nu?" frågade jag och gick mot dörren
" Vänta!" sa Albus stämma " vad ska ni göra med Sirius här?"
jag funderade en stund, innan jag drog mitt spö och mumlade trollformeln och vips stod Leo Sky där igen. Albus såg helt chockad ut.
" Det är otroligt."