Jag och Emma07

Louisa vände blicken mot Thomas och log. "Det vore kul." Sade hon och nickade. Louisa hade några få vänner, men de var inte med varandra hela tiden. De delade däremot sovsalar och pratade om kvällarna, och ibland under rasterna. Men inte mer än så.
~~
Emma07

//oj förlåt för litet oaktiv här men har haft fullt upp i helgen..//

Thomas log emot henne.
"Kom då, vi brukar sitta där borta", sade han med en nick mot mitten av bordet. Han hade flera kompisar, varav några hade han hängt ihop med ända sedan barnsben.

Det är lugnt.
~~
Louisa nickade och log. Hon försökte tvinga bort fjärilarna i magen, men de trängde sig istället närmare henne. Louisa följde efter Thomas, tills de kom fram till en klunga med killar vid Gryffindorbordet.

De andra killarna satt redan vid deras vanliga platser, och Thomas styrde stegen ditåt, och slog sig ned på platsen bredvid Ian, den killen som varit hans vän allra längst, de hade hängt ihop som ler och långhalm.

Louisa satte sig bredvid Thomas och hälsade på killarna. De såg alla trevliga ut. - Louisa hade aldrig hängt med killar så mycket, och visste inte riktgt vad hon skulle prata om. Hon började istället tänka på sin lillasyster Clarissa, som hade blivit helt till sig av avundsjuka när hon fick reda på att Louisa kunde utöva magi och skulle till Hogwarts. Hon hade gråtit "Jag vill också" i flera dagar innan hon nöjde sig med att Louisa skickade godis från hogsmeade varje år. Hon log svagt för sig själv.

Thomas började presentera Louisa för killarna och killarna för Louisa - Ian, Malcolm, Greg och James - och Ian började såklart direkt retas med honom för att han hade med sig en tjej. Men han var van nu, man vande sig vid Ian. Han menade egentligen ingenting med det. De tystnade när rektorn reste sig upp för att börja det årliga talet.

Louisa log, killarna verkade vara riktigt trevliga. Snart så ställde sig rektor. Cherrystone upp och började prata. Louisa tyckte att hon var riktigt snäll och omtänksam. Hon var runt sjuttio år gammal och hade grått, rakt hår som sträckte sig till brösten. Hon hade alltid på sig en mörklila klänning, och på hennes axlar vilade en svart kappa. Hon satte alltid eleverna i första hand, och kunde alltid förstå elevernas skämt. Louisa slängde med huvudet för att få bort håret från hennes ansikte. Rektorn tog upp det gamla vanliga. - Inget speciellt. Och så fort hon klappde med händerna så dök kvällens festmåltid upp på de fyra elevhemsborden.

Thomas lyssnade inte nåt större på rektor Cherrystones tal, vad han kunde höra så var det samma som åren tidigare. Han gillade Cherrystone, hon var shyst. Snart så klappade hon i händerna och all festmat dök upp på borden. Det blev full fart på eleverna, alla var hungriga, och de högg in på maten.

Louisa tog för sig av maten och började äta. Det var helt ljuvligt. Visst, hennes mamma lagade god mat, men inget gick upp till samma nivå som husalfernas mat gjorde. Husalferna hade äntligen börjat bli behandlade som riktiga liv och individer, och de fick betalt av sina ägare. Louisa log och kom att tänka på Hermione Granger, en mugglarfödd häxa som lyckats i livet trots sin blodtyp, vilket fick Louisa att strunta i de kränkande kommentarer hon fick stå ut med ibland. - Hon brydde sig faktist inte ett dugg.

Efter att de ätit i ca 5 min blev tystnaden märkbar - till och med de vanligen pratglada killarna var tysta. Dock kunde Thomas inte avgöra ifall det berodde på maten eller för att de var generade, men han hoppades på det första.
"Så, vilket är ditt favoritämne?" Frågade han Louisa för att bryta tystnaden.