Haunted [ÖPPET - SPECIAL ROLLSPEL]

XD jag måste hålla med om det

Kallamina??

Ska vi börja snart Kallamina?

Hej Alla! Förlåt att det tagit sån tid men nu äntligen ska jag starta upp rollet!
Jag skrev en början för ett par dagar sen med jag upptäckte (när Ciara taggade mig) att den typ försvunnit av någon anledning
Hoppas ni fortfarande vill vara med.....

Kate O'Brien
Jag tittade ner på mina ljusrosa naglar. Nu var jag trött på att vänta. Mötet hade dragit över tiden en hel timme! Vad var det som tog så lång tid? Jag kollade bort på de grå dubbeldörrarna in till rådssalen. Rådet samlas alltid fem dagar i veckan som är obligatoriskt för alla rådsmedlemar att vara med på men idag var det ett extra möte om någon brottsling av något slag. Min pappa och James satt där inne och diskuterade något tråkigt. Pappa har suttit med i rådet i snart 30 år men James, min 1 och ett halvt år äldre pojkvän, gick nyligen med därför är han med på så många möten som möjligt för att visa sin "värdighet".
Nu så äntligen öppnas de grå dörrarna!
Ut kommer först mängder med vita magiker i vita kostymer men så till slut kommer James och min pappa ut och jag hoppar upp från var jag sitter och springer fram till James.
"Det var på tiden! Vad hade den där förbrytaren gjort egentligen? Mötet tog så lång tid!"
James ler. Han böjer sig fram och viskar i mitt öra;
"Jag minns faktiskt inte, jag tror att jag nickade till lite under mötet.."
Jag fnissar lite.
"Hahah, ja ja, glömde det nu! Jag vill ha glass!"
James ler igen och kysser mig på kinden.
"Grattis på namnsdagen Kathrine, vart vill du gå?"
Jag ler och svarar;
"Maginis, min favorit"
James ser lite osäker ut.
"Är du säker, det brukar finns så många från de lägre klasserna där"
Jag suckar och himlar med ögonen.
"Det spelar ingen roll, stöter vi på nån så får du väl slå ner den eller nåt"
Jag skrattar lite grann och tar sedan tag under James arm och drar med honom ut genom rådshuset och vidare mot Maginis

Lily Brown
Ciara
Kaylin
Shadow of hope
Holytail
H@nna

(Var ska man börja någonstans? Var är man? Eller är det fritt att hitta på själv?)

(Så länge ni är i staden kan ni börja hur och var som helst)

Nathan

Nathan kollad runt på de olika människorna på staden, de var alla i olika 'grupper' och hade olika rang och det var något som han aldrig förstått. Han blev irriterad när han såg de vita för när de gick på stan så kollade de på en och undvek en som om man var pest och han hade bara på grund av det slutat att sänka huvudet åt dem som hans mamma alltid sagt att han skulle göra när han mötte vita för hon hade alltid varit paranoid. Nathan skakade på sitt huvud innan han kollade runt och såg Maginis några meter framför och gick in och köpte en dricka innan han satte sig några meter till höger från ingången och pratade med en av sina klasskamrater, han hade aldrig riktigt pratat så mycket ed den men någon gång måste väl vara den första. Plötsligt så fick han den känslan som han nu hade lärt sig att känna igen, vad hade han nu glömt? Var det något viktigt? Snälla sig att det inte var något viktigt...

I have kinda, like no idea of what you mean with Vit (egentligen halv-vit-halv-lila)))

Färgerna är olika sorters häxor/trollkarlar och på första sidan så kan man läsa om rang och hur de funkar, men vit är de "renaste" och kan ibland även tro(så vitt jag vet) att de är bättre än andra sorter, lila är ju mer vilda och djurlika, blandningar var väl inte så bra sedda på heller va?

LIAM! Yay...!!

Jag satt vid ett bord och hade en liten klump av panik i magen. Tänk om han inte kom? Tänk om han blev försenad och jag gick därifrån utan honom? Tänk om allting gick fel. Tänk om ...
Håll tyst! fräste jag åt mig själv. Allting kommer att gå bra. Bara bra ...
Ända sedan min flickvän dumpat mig av okänd anledning så hade jag levt ett ganska bra liv ensam, tills han kom. Jag förstod mig inte på mig själv i hans sällskap. Jag var alltid rätt cool och säker på mig själv, men det var någonting speciellt med honom. Han gjorde mig varm på ett sätt ingen gjort tidigare.
Plötsligt slogs dörrarna till Maginis upp och han gick in genom dörren. Han var klädd i en vit tröja och gröna byxor, och det svarta håret var ännu rufsigare än vanligt. Han log glatt och gick fram till mig.
"Hej!" Sa han - som förresten hette Daniel. Fast han kallades för Dan, eller, jag kallade honom för det. Jag tyckte han såg lite nervös ut, och det gjorde att han såg ännu gulligare ut än han hade gjort förut.
"Tja!" Log jag och tecknade åt honom att slå sig ner. I vanliga fall kunde jag snärja alla, tjejer och killar, runt mitt lillfinger. Jag var ingen player, det var bara sån jag var. Men Dan hade inte fallit för mig på direkten som alla andra, det kanske var det som gjorde att jag föll för honom så lätt. Och hans underbara blåa ögon ...
Jag hade inte ens trott att killen kände någonting för mig förrns jag - mest för att chansa - frågat ut honom på dejt förra veckan. Och här var vi. Jag knöt händerna för att förgäves försöka få dem att sluta darra.

(EDIT: BTW!!!!!!! Denna Daniel är inte samma karaktär som är med i rollet. Han är off liksom, märkte inte förrens nu att det fanns en annan karaktär med det namnet xD Men bara för att göra det klart!)