[privat] Willi o Adora

''Det får vi se i slutet av läsåret'' sa jag med ett kort skratt. Jag kollade på den andra tjejen, som hette Isabelle. Hon såg besvärad ut, det skulle jag också om jag hade en sådan kompis. Isabelle såg mycket mer vuxen ut än de andra eleverna, hon var faktiskt väldigt attraktiv. Var det okej att tänka så om en elev?
''Jag är säker på att du kommer bli bättre på att räkna, med mig som lärare'' la jag till, och log mot henne.

Isabelle besvarade hans leende och nickade. Hon var inte lika säker som Jacob tycktes vara, men hon ville inte protestera eftersom det skulle anses som 'negativ inställning till att lära sig ämnet' som hennes förra lärare så fint uttryckt saken. Kaylee lämnade rummet för att besöka damernas men Isabelle stannade kvar.
"Du får ursäkta henne och hennes kommentarer. Hon är sådan mot alla hon tycker att ser bra ut," förklarade hon med ett snett leende. Isabelle var själv också tvungen att erkänna att han var snygg - men det var knappast lämpligt att tänka så om Jacob som hon skulle ha som lärare en bra tid framöver.

''Otur för henne att jag är er lärare'' sa jag roat. Jag plockade ihop mina saker.
''Hur gamla är ni?'' frågade jag sedan. Jag hade glömt hur gammal man var när man gick tredje året på gymnasiet, det var trots allt sju år sedan jag själv gjorde det. Jag öppnade dörren och höll upp den för henne.

"Tss, att du är vår lärare kommer inte att hindra henne från sina tappra försöka att få dig intresserad av henne," svarade Isabelle och strök en slinga av sitt hår bakom örat. Hon sneglade mot dörren och insåg att hon skulle behöva gå nu, innan Kaylee fick för sig att det var något på gång mellan Isabelle och Jacob.
"Arton," tillade hon som svar på hans fråga innan hon vinkade som avsked och kilade ut. Kaylee hade redan återvänt från damernas och krokade arm med henne. "Där är du ju! Vad ville han prata om?"

Jag stängde dörren och låste efter mig, så att inga elever skulle gå in där och stöka ner eller ta saker.
''Okej, nu ska vi se om jag hittar till lärarrummet'' mumlade jag för mig själv. Jag gick ner för samma trappa som jag gått upp för innan. Det borde verkligen finnas en karta över skolan.

"Hoppla, han var snygg," kommenterade Kaylee och såg efter Jacob. Isabelle suckade. Inte nu igen. "Jo, men han är också för gammal för dig." svarade hon.
"Han ser inte ut att vara mer än kanske 28, max. När blev 28 för gammalt?" Kaylee korsade armarna och plutade med underläppen. "Dessutom har han ett kort och snyggt namn, precis som jag. Det kan inte vara ett sammanträffande."
Så fortsatte det hela dagen. Det var nästan en lättnad när skoldagen var slut och de skiljdes åt, eftersom Kaylee skulle på besök hos någon vän i en annan stad. Isabelle kisade upp mot himlen och konstaterade besviket att vädret försämrats sedan morgonen. Hon skulle ha stor tur om hon hann hem innan regnet öste ner.

Jag gick mot utgången, som jag otroligt nog hittade direkt. Fast jag skulle väl lära mig var allt låg snart, visst hade jag dåligt lokalsinne, men jag skulle gå hit varje dag och jobba så det skulle nog inte vara så svårt. Det såg ut som att det skulle börja regna snart.

Isabelle la armarna om sig och sprang ut på gatan trots att det var rött ljus. En bil tutade åt henne och hon vinkade ursäktande mot den ilskna mannen. Då hon svängt av på en mindre gata började det regna. Inom några minuter var hennes kläder så blöta att det droppade från dem, och hon själv måste se ut som en dränkt katt.

Och när jag kommit utanför ingången så började det regna, typiskt. Tur att jag hade en bil. Jag gick med snabba steg till bilen och skyndade mig att sätta mig i den, jag ville inte bli allt för blöt. Jag startade bilen och körde iväg. En liten bit bort såg jag den där tjejen, den snygga, hon som var min elev. Isabelle hette hon, va? Borde jag stanna och låta henne åka med? Det ösregnar ju, hon kan inte gå hem i det här vädret.
Jag saktade ner och körde upp bredvid henne, och vevade ner fönsterrutan.
''Vill du ha skjuts? Du ser ut som en dränkt katt.''

Vattenpölar på bilvägen hade bildats fort trots att det bara för en stund sedan börjat regna. Bilarna gasade på som vanligt och förarna hade förstås ingen hänsyn till fotgängare - då vatten skvätte upp på henne då de körde förbi. Isabelle bet sig irriterat i läppen men slutade tvärt när hon kände smaken av blod i munnen. Plötsligt körde en bil upp bredvid henne och fönsterrutan vevades ner. Det visade sig vara Jacob. Hon kunde inte låta bli att le när han erbjöd henne skjuts och kommenterade att hon såg ut som en dränkt katt. Precis som hon misstänkt, alltså. Hon tvekade bara någon sekund innan hon klev in. "Tack," fick hon ur sig och stängde dörren. Hon spände fast säkerhetsbältet och förklarade sedan hur han skulle köra.