kärlek mellan tjej och tjej

Jag skriver olika långa inlägg.
Ibland korta och ibland långa.

Bra att veta Skriver efter att jag ätit frukost

Oej

Banketter, banketter, alltid dessa banketter. Det var en senast igår, faktiskt. Det som var värst med alla banketter var att det tog timmar för maten att bli klar, speciellt för Christina. Hon tyckte inte om att se på resterna av hennes vänner, djuren, som hon var menad att koka och skära i stycken. Inte för att hon skulle ha så mycket val, men hade hon kunnat slippa hade hon ju helst gjort det. Idag var det en bra dag dock, inga stora, viktiga banketter idag. Hon hade gott om tid att gå ut i skogen en stund. Så hon grabbade tag i sin skinnsäck med lite matsäck - inte slottets förstås - och gick ut i staden. Det tog visserligen ett tag att gå igenom staden för att komma till utkanten men det var det lätt värt, enligt henne.
Hon hade en sten en bit inne i skogen hon tyckte särskilt mycket om att sitta på. Där brukade hon oftast spendera dagarna, dagdrömmandes eller sjungandes eller vad hon nu hade lust till. När hon kom fram dit idag bestämde hon sig för att molnskåda. Molnen flög inte så snabbt, de gled mycket sakta förbi henne flera kilometer upp i luften. Ett moln såg ut som en hare. Christina skrattade till, road av hur lik den faktiskt var en hare.

Morgana hade vaknat på morgonen och hennes personlig tjänare hade lagt fram en ny klänning samt ett badlakan så att hon skulle kunna ta en dusch.
Så hon gick in i duschen och duschade av sig och tvättade sitt långa mörka hår innan hon gick ut och tog på sig klänningen och gick ut mot stallet för att ta sig en ridtur.

Det kändes som att det gick timmar, bara att ligga där. I verkliga livet hade Christina bara legat där i tio minuter, men det var bara så härligt att få känna vinden i ansiktet och att titta på de fluffiga molnen. Skogen var sval och skön och det kröp myror lite varstans, om man tittade riktigt noga. Det enda ljudet som hördes var fågelkvitter. Njutande släppte Christina ut flätan och sprang runt för sig själv, barfota och med rufsigt, utsläppt hår som fladdrade framför hennes ansikte. Det här var vad hon kallade frihet, hennes värld bestod av den här skogen. Synd bara att hon inte jobbar i sin egen värld.

Morgana red in i skogen och Började trava och till slut galoppera och var på bra humör