Imperiets kämpar [Rollspel]

Får se hur den här karaktären fungerar XD Annars dödar jag väl henne o.o'

Namn: Leaena
Ålder: 25
Utseende:
Familj&Bakgrund: Hon och hennes bror var slavar hos en rik adelsman innan han sålde dem två med ett skratt och sade aldrig skulle kunna bli något annat än... inget. Riktigt så blev de inte. Leaena började ta hand om sin yngre bror på alla möjliga vis medan han började övade. Hon såg till att de andra inte rörde vid honom - även om det betydde att de rörde vid henne istället. Hon började bli van vid att plötsligt sälja sin kropp och sina skratt medan hon såg till att Vindex inte skadades på något vis.
Leaena är inte riktigt säker på vem hennes föräldrar är, ifall det är två av slavarna som tog hand om dem, eller ifall det är de andra slavarna som försökte utnyttja dem. Vindex var för liten för att minnas något, men Leaena minns ännu varifrån de kom och hur hårdhänta personerna än blir i sängen så vet hon att det är bättre än varifrån de kom.
Val av vapen: Piska av alla slag. Elektriska, giftiga, metall osv. Spikklubba, kaststjärnor - nästan allt som hon kan använda på avstånd. Hon är duktig på att kontrollera sina rörelser, men i en närstrid är hon nästintill värdelös. Vid sin första strid så hade hon valt den elektriska piskan mot ett lejonen de släppte ut mot henne. I slutet av striden löd de henne medan hennes blick skrämde slag på hälften av publiken och skriken aldrig verkade vilja tystna. Därav hennes namn - lioness på latin.
Övrigt: Spenderar knappt någon tid i arenan längre. Slåss endast vid riktigt höga bud och hennes "mästare" tvingar henne. Hjälper istället gladiatorerna med vad som än kan tänkas behövas. Samtidigt som hon egentligen borde leta efter fler kurtisaner.


Namn: Julius "Vindex"
Ålder: 19
Utseende:
Familj&Bakgrund: När han var fem år såldes han för att bli en gladiator. Precis som hans syster Leaena säger så minns han inget, inget förutom känslan av hat. Han vet att han redan vid fem år hatade allt som skedde i det där stora huset där ingen någonsin räddade dem. Och nu hatar han sig själv och deras liv då han ser hur hans syster är klädd. Hans syster är hans enda familj och en liten del av honom vill bara komma tillräckligt långt för att kunna komma till final och sedan spränga upp hela Colosseum.
Han vet att han har förträngt sina minnen, men försöker inte ens komma åt dem. Han vet bara att allt han vill är att hans syster för första gången någonsin ska vara fri. Han har fått smaka på friheten, men nu slåss han för hennes skull trots att det är hon som skyddar honom.
Val av vapen: Likt sin syster föredrar han något som han kan använda på avstånd. Svärd, pistoler, kastknivar, dolkar, pilbågar. Vindex varierar väldigt mycket i vapen beroende på sin motståndare.
Övrigt: Han anpassar sig väldigt lätt då han sedan liten har stulit. "Ficktjuv" är nog den korrekta termen. Han vet hur man smyger upp på folk. Trots att han är välbyggd undviker han helst närstrider.

(Det här är nog de sämsta mallarna jag någonsin gjort XD Men insåg att ifall jag inte gör dem idag så kommer de aldrig bli gjorda o.o)

Guess who's Internet has had a breakdown for hours? MINE! Fuck the web, man.

Anyway, I'm on my phone for the moment och förhoppningsvis får jag tillbaka mitt underbara wifi snart så jag kan börja det här någon gång. BUT! Until then så har jag en liten undran när det gäller rp:et... kind of... YEAH.

Så för att slå ihop våra karaktärer (since they all are very different och jag har svårt att se att alla bara skulle liksom... smälta ihop naturligt...) så föreslår jag att de läggs in som ett lag i gladiatorspelen. Jag funderade på en lagbaserad turnering och så säger vi att lagen blir uppdelade så att man inte får reda på alla namn vilket gör att folk fortfarande kan hoppa in när vi redan börjat. (Alltså de som inte gjort mall.)

Detta är även typ 3:dje gången jag skriver det här (BECAUSE PHONE-WEB) så jag förklarar gärna mer om det behövs. Men ja... vad tycker ni?

Låter bra tycker jag och att de får träna samman och så innan Detta kan ju även vara "en ny kul grej" imperiet hittat på

Så ska alla få börja när de får reda på att det kommer bli lagturnering? Alltså, så man kan få beskriva sin karaktärs reaktion på det nya (för kan tänka mig att det blir lite annorlunda, haha)

Jag gillar allas förslag, helt ärligt. XD Det låter toppen.

Awesome. Team Tournament it is! Jag tror dessutom vi kan merga ihop det rätt lätt. All the swenglish was used today!

Oh, btw, mitt Internet gick äntligen med på att funka!
--

Aquila erkänner att hon är både nyfiken och förvånad, hon vet att det var någon ny stor grej på gång. Alla pratar om ändringar i arenan, nya fiender, nya gladiatorer... saker hon inte ens trodde var möjliga. Ifall man lyssnade på ryktena, vilket hon gjorde... såklart. Hon har inte speciellt mycket annat att gå på än de ryktena som cirkulerat. Hon vet även att de alla ska samlas i ett av de större samlingsrummen. Det brukar vara låst och igenbommat. Ingen får gå in där förutom vid specifika tillfällen. Nu var hon där dock, precis som de många, många, många andra som också blivit kallade. Det brukar aldrig vara så många människor på samma ställe, det är nästan magiskt. Hon sitter på en av läktarna i ensamhet och hennes hjärta dunkar som besatt av denna udda väntan på vad det nya är. Dessutom har hon sett stora namn och då menar hon stora namn, folk som hon bara har... hört om. Vilket är intressant, hon har träffat de flesta stora inom gladiatorerna och inom de adliga kretsarna också. Trots det känner hon sig hyfsat liten helt plötsligt. Aquila erkänner sig besegrad av sin egen solidaritet och ser sig om efter någon hon känner igen. Vem som helst.

Azriel ser sig om, hans ansiktsuttryck är stramt och hans mun är knappt ens ett streck. Hans tänder syns nu och då när han hugger tänderna i hans underläpp gång på gång. Alla dessa människor gör honom nervös, vad ska de göra med dem? Han har inte varit här länge, han känner bara till de allra största namnen. Det är mer för att de som sålde honom försökte göra reklam för honom på det sättet. Den som köpte honom gjorde samma sak. Det var faktiskt inte förrän långt senare han kunde sätta ett ansikte till namnen, det var en som heter Flavius som hans köpare hade försökt jämföra honom med. Azriel är glad över att de inte matchade, han var Rancune... ett ord som enligt hans tränare betydde agg. Azriel brydde sig inte. Han ville härifrån, han skulle slå sig ut om han kunde. Som om han skulle finna sig i att vara en måltavla för alla dessa, som i helvete att han skulle gå med på det. Någon drar förbi honom och drar sig instinktivt mer åt sidan. Som om det skulle vara möjligt. Hans utstrålning är princip essensen av "Låt mig vara".

((I figured att man kan ha något en smula introducerade först, people might know one other and such before the main event. Idk, like the reaping in THG.))

Vilka kommer bli teams?? (Jag har gjort klart min mall btw, hoppas jag får vara med. he) x)

(( Yes, yes you can! Och I figured att alla kunde vara i samma lag. It'll be ok... I hope. EDIT: Alltså... alltså alla våra karaktärer. Not everyone as in everyone. O-o ))

Leaena stod oroligt bakom sin mästare medan han skrattade med de andra, ett leende på läpparna och håret uppsatt i en elegant frisyr. Dagen till ära bar hon en nattsvart klänning som blottade... ungefär allt. Benen, ryggen, armarna och en bra del av brösten.
Hon visste inte vad som var på gång, och i vanliga fall brukade inte hennes mästare kalla sig till henne. Han sålde henne till kunderna som erbjöd högst, men det var sällan hon träffade honom.
När hennes flintskallige, tröga, feta och lata mästare reste på sig väntade hon tills han var fem steg framför innan hon började gå efter.
Trots att hon visste om regler, och straffen, så försökte hon tjuvlyssna. De fem männen talade sinnesmellan och gjorde det praktiskt taget omöjligt att tjuvlyssna. Och de orden hon lyckades snappa upp kunde hon inte förstå. Lag. Gladiatorer. Tävling. Pengar... Hon förstod inget av det.
Inte förrän hon klev in i rummet tillsammans med männen, passerade sin lillebror och slog sig ner bakom sin mästare.
Hon skulle svimma. Hon skulle svimma när som helst. Julius var i rummet. Med massa andra gladiatorer, vissa mer kända än andra.
Hon kunde nästan känna doften av blodbadet som väntade.

Vindex kände sina ögon spärras upp när han såg sin syster passera honom. Om han inte hade känt henne skulle han trott att hon var lika lugn som hon såg ut att var, lika kylig och fantastisk som hennes utseende gav illusionen av.
Förutom att han kände henne. Han visste att det bleka ansiktet betydde panik. Att sättet hon rörde runt på händerna betydde att hon kände sig ur kontroll och att det förstörde henne.
Och det var först då han började bli orolig. Han hade inte behövt oroa sig, för varje gång något dåligt var på väg att ske så hade hans syster varnat honom. Hon hade alltid vetat allt som hände honom. Nu hade hon inte ens vetat att han skulle vara där. Hon var inte lugn, vilket betydde att situationen var bortom hennes kontroll.
Vindex slog sig panikslaget ner längre bak i rummet. Precis som sin syster visade han dock inte exakt hur beredd på att döda någon han var. Ifall de skulle vara i fara så skulle han döda alla han kunde utan att tveka.

Theon var orolig. under hela sin tid som gladiator har han bara varit här några gånger. ryktena säger att de kommer ändra på reglerna. men samtidigt när har ryktena varit sanna. i salen satt massor av gladiatorer, från nybörjare till levande legender. Theon slog sej ner på en stol längst bak och hoppades att han inte behövde spilla för mycket av de andras blod.