PRS med Luna_rav och Kola

Jag och de andra kilarna började skratta när vi såg deras ansiktsuttryck. Både Kims och Jacks kinder började hetta tills de blev röda som tomater.
"D-det är inte som ni tror!" stammade Kim innan hon tittade på mig.
"Inte?" frågade jag och höjde på ögonbrynen. "Är det okej Kim? Okej" härmade jag hon och Jack. Jerry började nästan skratta så mycket så att han ramlade av stolen.
"Alexia!" tjöt Kim surt och jag la armarna i kors.
"Men jag klandrar dig inte" svarade jag och ställde mig upp. "Jack är väldigt söt" flinade jag och knuffade till henne så att Jack var tvungen att ta emot henne.
Jag tittade på dem och såg hur de blev ännu mer röda, ändå om det kanske var omöjligt. Jag vickade lite på ögonbrynen åt dem och Eddie satte maten i halsen medan han skrattade ochJerry slog honom på ryggen för att försöka få ut matbiten.
"Vad håller du på med?" sa Kim med en ljus röst när hon fortfarande var i Jacks armar. Jerry, Eddie och jag började göra puss ljud medan Kim ställde sig upp.
"Ni borde börja springa nu" väste Milton till oss medan vi såg hur Kim fick en skugga över ögonen.
Hon var nära på att hoppa på oss men vi skyndade oss skrattande ut från matsalen. Vi stannade en bit in i korridoren och fortsatte att skratta som galningar. Fan vad jag älskade att gå här.

Jag satte mig ner på golvet och lutade mig mot skåpen. Det gjorde hemskt ont att skratta så mycket, och det blev bara värre ut av såret.
"Yo, äre bra eller?" frågade Jerry som satte sig ner bredvid mig med en duns.
"Jodå, skrattar bara för mycket" log jag och sträckte på armarna.
"Jerry, när skulle vi fortsätta med operation döda-elak-kille-som-tror-att-han-kan-ge-sig-på-Alexia-utan-att-få-med-oss-att-göra?" frågade Eddie som satte sig ner bredvid Jerry som slog handflatan mot sin panna.
"Operation vadå?" frågade jag och skrattade lite.
"Vi ska slå ihjäl den där killen!" sa Eddie, utan att svara på frågan och slog sin fasta knoge mot sin tomma handflata.
"Håll käften, vi ska inte snacka högt om det där" muttrade Jerry till honom. Jag skakade bara lite på huvudet åt dem och ställde mig upp igen.
"Vi har spanska, eller hur?" sa jag och Jerry nickade och jag hjälpte dem båda upp från golvet.
"Jerry, det här är enda lektionen vi kommer skriva av det du skriver" sa Eddie med ett brett leende. Jerry var ju från Mexico, så han kunde språket flytande. Vilket var bra för oss som läste spanska. Det var nästan ändå enda lektionen det var bäst att skriva av hans papper, hehe.
"Sluta vara så dryg mannen" muttrade han och puttade till sin kompis.

"Men för i helvete Jerry!" sa jag och sträckte mig för att nå plastkakan han höll i handen. Vi skulle göra en egen pjäs och spela att vi var på en restaurang. Såklart var jag med Jerry och Eddie, vilket inte gick så himla bra.
I klassrummet lät det som ett Zoo, där alla djuren rymt och försöker hitta en utväg. Allvarligt talat, allt ljud kunde göra mig döv. I alla fall hade Jerry tagit hela korgen med leksaksmat som vår spanskalärare tagit med sig. Ingen annan verkade bry sig, alla var upptagna med att snacka.
"Nejmen jag ska ju ha den!" svarade han och tog hela korgen bort från mig och Eddie. "Allt det här är mina!"
"Jerry... det är inte riktig mat" sa Eddie, vilket fick bara Jerry att bli ännu surare.
"Visst, som att du inte är en riktig människa!" fortsatte Jerry, vilken bebis han var.
"That doesn't make any scence.." svarade jag sakta men han la handen framför mitt ansikte för att tysta mig.
"Tst, käften" sa han enkelt och ryckte på axlarna. "Maten är min, deal with it."

Eddie la händerna på mina axlar och puttade mig fram, han var antagligen trött på att jag tog sån lång tid på mig vid dörren.
"Skynda dig!" gnällde han och fortsatte att dra ut mig. Jag bara suckade åt honom och började gå.
"Det här var vår sista lektion, eller hur?" frågade jag och Jerry nickade. Han hade händerna bakom huvudet medan han gick bredvid oss.
"Jepp, som tur är" svarade han och vi båda nickade instämmande.

Jag skrattade lite åt Jerry som stönade av smärta. Jag kanske välte honom över lite för hårt.
"Varför gjorde du så där för?" frågade han och försökte att massera sin egna rygg. Jag tog ut min väska ur skåpet och hängde den över axeln.
"Du får skylla dig själv, det var du som ifrågasatte mig" påpekade jag och vi började gå ut från skolan.
"Men jag menar allvarligt hörrni!" sa Eddie och började gå baklänges en bit framför oss, så att han kunde se oss i ögonen. "Hur ska vi lägga upp det?"
"Chilla mannen, jag är rätt säker på att Rudy redan fixat det på något sätt" svarade Jerry och viftade lite med handen. "Svarta drakarna kommer få så mycket stryk!"
"Jag håller med!" sa Milton med sin knoge i luften. Vi tittade på honom och han rynkade på ögonbrynen. "Nej men stryk är väl lite att ta i?" fortsatte han när han kom på vad Jerry sagt. Jag himlade med ögonen åt honom medan de andra skrattade.

Jag hörde hur Eddie ropade bakom mig, jag hade antagligen skämt ut honom en aning. Han hade träffat rätt snäll tjej på Phils, och jag älskar ju att reta honom. Så jag råkade slå till hans huvud så att han fick en massa ketchup i ansiktet, ops??
Så nu blev jag jagad av en sur Eddie in till dojon, men såklart kunde han inte hålla sig för skratt.
"Ta det lugnt Eddie!" skrattade jag när jag kom in i dojon. "Tjejen är säkert fortfarande kvar" fortsatte jag och tittade på den andfådda Eddie framför mig.
"Åh ni är här!" sa Rudy när han kom in från kontoret, precis i tid för att stoppa Eddie från att döda mig. När Rudy fick syn på mig höjde han lite på ögonbrynen men fick sedan ett stort leende på läpparna. "Alexia, vad gör du här?"

Jag satt i en stol i Rudys kontor, för att skriva på något papper. Jag tog tag i pennan han gett mig och började skriva ner mitt namn.
"Sådär, jag har din Gi här" sa Rudy och tog fram en vit karatedräkt. "Du hade svart bälte, fem grader, eller hur?"
Jag nickade och han la ner dräkten och bältet i mina händer.
"Tackar!" sa jag stolt och ställde mig upp. "Då går jag och byter om på direkten." Rudy nickade glatt och jag gick ut ur kontoret. Där ute stod de andra och tränade, eller ja, om man nu kan kalla det att träna.
Jag gick in till tjejernas omklädningsrum och satte på mig min Gi. Jag tittade ner på bältet och satte det på mig. Jag kände ett sting ut av smärta och tog genast av mig bältet. Jävla blåmärke...
Jag la ner bältet i väskan, jag fick köra utan det.

Det gick inte särskilt bra egentligen. Eftersom att jag knappt kunde gå med det jävla såret så tvingade Kim mig att ta det lite lugnt. Jag kunde i alla fall övertala henne om att inte berätta om mitt sår för Rudy.
Jag satte mig på den blåa bänken med en suck medan jag såg på hur Kim och Jack spärrades. Jerry hade försökt leta upp Linus, men det gick åt skogen.
"Okej hörrni!" ropade Rudy över dojon och fick allas uppmärksamhet. "Imorgon är det tävling, jag tänkte att Milton kunde börja, sen Jerry och Eddie. Eftersom att Alexia är ny tycker jag att vi ska ha henne sist."
"Hon blir som ett hemligt vapen!" sa Milton och gnuggade sina handflator mot varandra. Jag tittade på dem och skakade på huvudet lite grann.
"Jag vill helst inte vara sist, Kim eller Jack kan vara det" svarade jag och gick upp från bänken. "Jag borde gå nu." sa jag och skyndade sig till omklädningsrummet. Jag tog på mig mina kläder jag tidigare haft och la in min Gi i mitt skåp.

"Så här.. jag berättade när jag blev tillsammans med Linus, eller hur?" undrade jag och Kim nickade. Jag kom ihåg att jag fick panik första gången han kysste mig och messade hennes på direkten efteråt. "Han var as schyst i början, han gjorde mig typ skitglad. Men av någon anledning blev jag rädd för honom, han blev så jäkla allvarlig. Men jag hade inte direkt någon lust med att göra slut med honom, för jag visste att han kanske skulle göra något" fortsatte jag och ryckte lite på axlarna. "Sen behövde jag flytta till hit, vilket jag själv tyckte var skitbra.. Mamma berättade att de inte hade tiden till att skjutsa mig till karateträningen hela tiden och det går nästan aldrig bussar dit. Och om jag skulle gå skulle jag behöva gå ungefär en timma innan träningen egentligen börjar, så jag tänkte byta till er. Det kostade ju inte särskilt mycket och jag hade ju inte direkt något att förlora på det, ni är ju här." Kim nickade och tittade på mig.
"Varför berättade du inte för mig att du blev rädd för honom?" undrade hon och jag höjde på ögonbrynen och skrattade lite.
"För att jag vet att du skulle hoppa på honom. Och utan Jack skulle det vara omöjligt att stoppa dig" skrattade jag och hon skakade bara lite på huvudet. Hon gillade antagligen inte att jag gjorde det här till ett skämt. "Men sen när Linus fick reda på allting, när jag vart i skolan ett par timmar så kom han hit. Jag antar att han var sur på att jag inte berättade för honom eller något" fortsatte jag och Kim nickade förstående. "Så då slog han mig, utan att riktigt bry sig om att folk tittade på. Jag hade ingen aning om att så många skulle få reda på det" skrattade jag.