prs med True Potterhead

Jag lysande tills mtavagnen kom och jag tog 1 choklasgroda

Jag såg äcklat på allt godis som var lastat på matvagnen. Hur kunde man ens sitta och proppa i sig godis? Bara tanken fick mig att rysa.
"Ingenting, tack", sa jag och viftade lite med handen mot den gråhåriga häxan. Eftersom Remus inte verkade särskilt pratsugen, och jag inte var det heller för den delen, drog jag upp en sliten gammal pocketbok ur min koffert och började läsa.

När jag såg att jag fick albus dumbledore frågade jag om du hade några kort

Jag tittade förvirrat upp.
"Va? Ehm.. Jag har väl några.. Du då?" sa jag snabbt med blossande kinder. Jag avskydde chokladgrodor och skulle aldrig äta en, men Zacharias hade ibland gett mig lite kort som en kul grej.

nä inte direkt, jag e hungrig, hoppas att vi får desär

Jag himlade med ögonen åt Remus okunnighet.
"Det får vi ju alltid. Har du glömt det eller?"
Tåget saktade in och stannade på perrongen - mycket lägligt. Jag drog ner min koffert från hyllan och gick ut utan att vänta på Remus.
"Vi ses!" ropade jag över axeln.

- Jag har inte varit ca på Hogwarts på hela sommaren!
Dessutom kan det ha enbdrats!

Jag hoppade smått irriterat ner från tåget och sjönk genast ner i lervällingen.
"Typiskt också..." muttrade jag och försökte förgäves dra upp mina gympaskor ur leran. Till slut gav jag upp och klafsade fram till en av vagnarna. Där satt Emily Carter och Acacia Abbot, mina jämngamla vänner från Hufflepuff, och fnissade åt några Gryffindorkillar. Jag slog mig ner bredvid Emily med ett leende och började fnissa tillsammans med dem.

jaG SPRANG NER OCH HÄLSADE PÅ hAGRID OCH SEDAN SATTE JAG MIG MED jOKE lESTANGE OCH bILL tRAVER

Sorteringen var i princip likadan som alltid. Sorteringshatten verkade vara på extra bra humör och sjöng högt om seger och nya tider. Min kusin, Cornelia Smith, blev sorterad i Ravenclaw och Emilys lillebror David Carter hamnade i Gryffindor. Båda verkade väldigt nöjda med sina elevhem.
Professor McGonagall sa åt oss att börja äta och maten dök upp på tallrikarna. Den var lite annorlunda än vad den hade varit under Dumbledores rektorstid - de underliga mintkaramellerna som hade ryktats vara Dumbledores favorit var borta. Som alltid kom efterrätterna i lika stor mängd som alltid, vilket jag retsamt påpekade för Remus som satt på min vänstra sida.