Prs~[user]Primrose Granger[/user]

Jag lämnar Rebecka hos Madam Pomfrey och fortsätter att slåss. Plötsligt hör jag någon vråla ut:
-"Avada Kedavra!!" Ett grönt ljus for förbi mig med några millimeter. Men istället träffar den en ung pojke. Med rött hår och ett leende på läpparna.

Madam Pomfrey kan göra under.
Hon ber mig att dricka något i en flaska.
"Botten upp!" Säger hon.
Jag dricker det men är nära på att spotta ut det men det hjälper!

Jag letar reda på Nadya i folkmassan.

Jag står som förstenad. Om jag hade träffats hade inte den där pojken dött.

"Vad är det Nadya?" Frågar jag.
Inget svar.
Jag viftar med handen framför hennes ögon.

-"Han.. Är..död... Stammar jag.

"Vem?" Frågar jag.

-"Fre.." Mer hinner jag inte säga. Jag faller ihop av tårar.

"Nadya", viskar jag och sätter mig på huk bredvid henne.
"Jag vet att även om ingen vill... det kommer dö så många nu!" Säger jag.

Men jag vägrar lyssna."Om jag hade träffats skulle han inte ha dött" säger jag genom tårarna.

"Nadya... om du hade dött", säger jag och lägger huvudet i händerna och skakar på huvudet.