Ögon blå som vatten [SV]

Så! Nu är jag klar Jag är verkligen jätteledsen att det här kapitlet har blivit sent!

Tack så jättemycket för kommentarerna allihop♥♥ Det betyder verkligen jättemycket♥♥♥♥

3. En dröm:
Men vad kan det ha varit för trolldryck", undrade Jacquelyn för minst hundrade gången.
"Jag veeeeet inte", svarade Isa, också för minst hundrade gången.
"Kanske en "Tvättrolldryck"? Ni vet, "Köp den här och slipp fläckar på klädnaden?” föreslog Jacquelyn energiskt, hon fick bara två par axelryckningar till svar. Hon fortsatte komma med förslag, det ena tokigare än det andra hela vägen till Hufflepuffs uppehållsrum. Ingen av hennes två bästa vänner svarade, men det verkade hon inte bry sig om.

Den kvällen satt de i uppehållsrummet längst av alla (vilket inte var lite eftersom femteårseleverna studerade inför sina G.E.T-Prov och sjundeklassarna för sina F.U.T.T-Prov) och skrev klart en redovisning för vanliga trollstavsfel för Flittwick. Redovisningen sträckte sig ut över uttal såväl som det rätta greppet om staven. När Chalice satte dit den sista punkten och stoppade ner fjäderpennan i väskan var klockan långt över midnatt och brasan hade börjat slockna. När de båda andra var klara reste dig utan ett ord och gick mot Hufflepuffflickorna i fjärde årets sovsal.
Men när Chalice kröp ner mellan lakanen tänkte hon inte det minsta på den konstiga trolldrycken, hennes tankar var fastsvetsade vid en tavla hon sett på fjärde våningen för några dagar sen. Den föreställde en djup skog, full med blommor i alla olika färger och stora ekar med klängväxter klättrade upp för stammen likt girlanger. Hon kunde inte släppa tavlan med tanken och undrade i sitt stilla sinne vad det kunde bero på, hon hade ju inte tänkt på den någon gång innan...

Tavlan svävade hela tiden runt i hennes hjärna och när hon föll in i en orolig sömn dröjde den sig kvar i hennes dröm. Hon gick och gick, men verkade aldrig komma fram. Hon passerade flera hus, men alla var öde, och hon var tvungen att hitta någon. Det spelade inte någon roll vem, det kunde lika gärna vara en mugglare som en trollkarl eller häxa. Men det viktiga var att hon inte strövade omkring i skogen själv.
När det började skymma i drömmen hittade hon, lägligt nog, ett till ruckel. Det var rödmålat och såg mycket hemtrevligare ut än de hus hon hade passerat. I taket hängde ett fiskenät, vilket vid första anblicken tyckts vara konstigt, men när hon kikade ut genom det smutsiga fönstret var det första hon såg, ett vattenfall som mynnade ut i en klar sjö. Sjön reflekterade berget vattenfallet rann nerför och i toppen på ett träd, som stod högst upp på berget, satt en fågel. Chalice var inte duktig på fåglar, men det här rovdjuret visste hon vad det var, en örn.
Ett högt surrande störde henne i studeringen av omgivningen och när hon vände sig om såg hon, ett bi. Eller var det verkligen ett bi? Det rörde sig onaturligt genom luften (hur hon kunde veta att det rörde sig onaturligt hade hon ingen aning om) och surrandet verkade konstgjort. Hon backade rakt in i fönsterkarmen när biet (om det nu verkligen var ett bi) kom flygande emot henne. Men hon var inte snabb nog, biet hade hunnit sticka henne i hennes högra axel, men det gjorde inte ont. Det tog två sekunder, två långa sekunder innan det hände något över huvud taget. Det som hände då var att allting verkade smälta ihop till ett virrvarr av olika färger. Chalice stod stelt stilla och såg hur vad som kändes som hela världen snurrade runt henne. Det tog inte mer än ett ögonblick innan snurrandes slutade, men det kändes som tio år. Nu stod hon där hon börjat sin vandring, men något var annorlunda. Hon hade inte samma känsla av desperation och tänkte inte leta efter människor, hon tänkte låta dem komma till henne.

Chalice satte sig upp, hon var alldeles kallsvettig och håret låg platt mot huvudet. Hon måste ha drömt en mardröm. Hon kom inte ihåg själva drömmen, men känslan fanns kvar, en känsla av att hon inte skulle göra om samma fel igen. Problemet var bara att hon inte visste vad felet var...

Så, det var det! Nu ska ni faktiskt få reda på elevhemmen på Conor och Acacia...

JÄTTEBRA! ♥

Harmony tycker jag absolut känns som en Ravenclaware.

Wow!! Du skriver ju helt otroligt bra!!!

Såååååå, bra!
Du skriver fantastiskt!!!

Så. Förlåt förlåt förlåt för att det inte har kommit ett nytt kapitel!!! Jag har verkligen inte känt mig manad, men nu har jag påsklov och kommer nog skriva lite

Det gör inget
Åååå, ett nytt kapitel snart!

Tack!
Vet i stort sett vad som ska hända, så om jag kan slita mig från kaninjakten/multitaska kommer det nog snart

SKRIV MER SÅ FORT DU KAN! JAG VILL INTE VÄNTA LÄNGRE! JÄTTEBRA

SUUUUPERBRA!!!

SUUUUUUUUUPER!