PRS med Luna_rav och Kola

~Vanessa

Jag log mot mamma när hon stängde dörren om mig. Jag tog upp boken igen och fortsatte att läsa.

Några timmar senare så la jag ifrån mig även den.
"Sista boken nu", suckade jag och tog upp den tredje boken. De var faktiskt väldigt spännande, tänkte jag medan jag läste första kapitlet.

Jag tittade på klockan, den var halv elva. Jag har läst hela dagen...
Ovanligt för att vara jag. Men det var det värt, om jag ska få rollen så måste jag vara förberedd.
"Nessa?", ropade pappa nerifrån. Jag suckade och reste mig slött och gick ner till honom. Han satt i köket tillsammans med mamma.
"Hm?"
"Du har inte ätit så mycket idag", sa mamma och pekade på min tallrik som stod vid diskhon.
"Strunt samma", sa jag och tog ett äpple.
"Okej, men lova att du äter bättre imorgon, vi vill inte att du ska börja må dåligt", sa pappa. Jag nickade snabbt och gick upp på mitt rum igen. De är så töntiga, bara för att Dylan är tillbaka så tror de säkert att jag kommer bli värsta mobboffret... Jag himlade med ögonen och gick in på toan för att tvätta bort allt smink och sedan gå och lägga mig.

~Aalia

"Har ni haft en bra dag?" frågade vår mamma och tittade på oss en och en.
"Jadå, helt okej." sa Luke och stoppade in en stor bit med ugnspannkaka.
"Okej, i guess." svarade jag och tog en klunk ut av mjölken. Min mamma tittade på mig och jag skakade på huvudet. "Det har varit fint fint." la jag till och hon nickade sakta.
"Så bra, nästa gång får ni försöka vara kvar när vi ska grilla med våra grannar." sa hon och Kim himlade med ögonen.
"Dröm om." sa han och jag flinade.
"Exakt." sa Luke och tog en till tugga. "Det var inte kul alltså där ju."
"Det var ni som inte var sociala." sa min pappa och jag höjde på ögonbrynen.
"Hur skulle vi kunna vara det om alla är upptagna hela tiden?" frågade jag och Kim nickade instämmande.
"Ingen har tid med några ungdomar." flinade han och Luke nickade instämmande.
"Exakt." sa han igen och jag nickade.
"Ungar, sluta nu." sa min mamma och jag flinade.
"Mamma, jag kommer anmäla mig till en ny film, jag tror faktiskt att jag har en chans på den." sa jag och ställde ner min tallrik.
"Jaså?" frågade hon glatt. "Så kul!" log hon och jag nickade.
"Jaa, jag ska på en intervju imorgon." sa jag och hon nickade.
"Din bror kan nog skjutsa dig, jag och din pappa jobbar." sa hon och vi alla tittade på Kim.
"Visst, visst." sa han och ryckte på axlarna. Jag slog handflatorna mot varandra och log.
"Tackar." sa jag och skyndade sedan till mitt rum.

~Vanessa

Precis när jag lade mig ner i sängen så kom jag på att jag inte hade berättat för mamma och pappa att jag ska på audition imorgon. Eller ens berättat för de om filmen. Jag satte mig upp i sängen igen och suckade.
"Mammaaaa!", ropade jag och hörde snabba fotsteg i trappan. Mamma kikade plötsligt in i mitt rum.
"Du ropade?", frågade hon och klev in och satte sig bredvid mig på sängen.
"Jag ville prata om en sak", sa jag och såg hur upprymd hon blev. Hon älskade när jag delade med mig saker om mitt liv...
"Ja, självklart, vad som helst gumman", sa hon och log stort.
"Jo, jag skickade in en ansökan om en roll i en film och idag fick jag svar.", sa jag och mammas min förändrades.
"Jag är ledsen gumman, det kommer säkert en till chans...", började hon men jag avbröt henne.
"Vad får dig att tro att jag inte fick rollen?", frågade jag och hon stirrade chockerat på mig.
"Herre gud! Fick du den?", skrek hon och kramade mig. Jag lade handen på hennes axel och skrattade åt henne.
"Inte riktigt, men imorgon är det en audition och de skrev i mejlet att de är väldigt intresserade av mig", sa jag och log upphetsat.
"Men vad kul älskling, jag går och hämtar pappa", sa hon glatt och reste sig. Innan hon gick ut ur mitt rum så vände hon sig om och såg allvarligt på mig.
"Du ska veta att jag är väldigt stolt över dig", sa hon och log, jag nickade och log tillbaka.
"Tack", sa jag och la mig ner i sängen.

"Vanessa, älskling, varför sa du ingenting tidigare?", ropade pappa när han glatt stormade in i mitt rum med mamma tätt i hälarna.
"Jag vet inte, så mycket hände pch jag var tvungen att läsa böckerna för att förstå mig på karaktären och...", började jag och pappa flinade.
"Jag tyckte väl att det var konstigt att du läste så mycket", sa han och mamma himlade med ögonen.
"Ärligt talat, jag har inte sett dig läsa ut en bok så snabbt förr", skrattade hon och pappa nickade instämmande.

Efter en stund så gick de, men det tog en stund. Jag var tvungen att hota med att jag inte skulle kunna somna och då inte orka med min audition om de inte gick snart. Fast det var ju såklart en lögn. Eller ja, en halv lögn i alla fall. Jag skulle ha svårt att somna, men jag skulle aldrig kunna strunta i en audition. Speciellt inte den här. Jag kollade på mobilen och satte på ett alarm klockan sju. Jag skulle träffa regissören ganska så tidigt imorgon, så jag var tvungen att gå upp och göra mig iordning direkt. Pappa hade blivit minst lika glad som mamma, om inte mer. Jag la ner mobilen igen och tittade upp i taket.
"Imorgon händer det kanske", sa jag tyst. "Imorgon kanske jag får min första roll i en serie."

~Aalia
Jag bytte om till pyjamas efter jag hade tvättat ansiktet och borstat tänderna. Jag flätade mitt hår så att det kunde vara lockigt till min audition.
"Sådär." sa jag och tittade på mig själv i spegeln. Jag log svagt och gick ut ur badrummet.
"Jag går och lägger mig!" ropade jag ner till mina föräldrar, även om klockan var lite så ville jag i alla fall ha en chans att få en bra sömn.
"Okej, godnatt gumman, vill du att vi ska väcka dig imorgon bitti?" ropade min mamma.
"Nej, jag ställer in min mobil." sa jag och gick till mitt rum igen efter de kramat om mig varsin gång.
Jag kurade ihop mig i täcket och tittade upp i taket efter jag släkt min sänglampa.
"Imorgon gäller det.." sa jag för mig själv och log svagt. "Imorgon kanske mitt liv förändras helt och hållet." fortsatte jag och fnissade tyst. Att komma bort från staden, bort från Patrick, bort från skolan, det skulle vara underbart. Jag tittade på mina händer och log, jag skulle få lära så många nya människor.
Men jag visste att det inte var någon ide att hoppas allt för mycket, de kanske säger nej, de kanske hittar någon bättre för rollen.

~Vanessa

Aöarmet på mobilen ringde plötsligt för fullt och jag satte mig upp i sängen. Jag tittade på mobilen som låg och vibrerade. Jag tryckte på snooze och lade huvudet på kudden igen, men utan att somna om. Idag gäller det, idag ska jag göra audition och jag ska klara det. Jag log för mig själv medan jag tog fram mobilen och gick in på mail för att kolla om jag fått någon ytterligare information om manuset jag skulle spela upp. Det var en ganska så dramatisk scen som jag, tjejen som skulle spela Emily och killen som skulle spela Wes. Emily och jag skulle stå och prata om A när Wes kommer och undrar vad det handlar om. Jag kollade på klockan, halv sju. Jag reste mig snabbt ur sängen och gick in på toaletten.

När jag duschat så drog jag handduken om mig och tog fram tandborsten för att borsta tänderna.
"Nessa?", mamma knackade på dörren och jag sköljde munnen.
"En minut bara", sa jag och drog handduken ännu tightare runt mig och öppnade dörren.
"Jag skulle bara kolla så att du var vaken", sa mamma och rodnade.
"Men det är väl ganska så självklart, jag sover ju inte på toaletten", sa jag irriterat, men ångrade mig snabbt. "Förlåt, jag är bara nervös..."
"Det är ingen fara, gå nu och gör dig iordning istället", sa mamma och klappade mig på axeln. Jag nickade bara och gick in på mitt rum och drog på mig ett par ljusa slitna jeans med några hål i och ett svart linne med spets längst ner. Till sist så satte jag på mig ett par vita converse och sedan satte jag mig vid mitt sminkbord. Jag la på mascara och ett ljusrosa läppglans.

Jag tittade på mig själv i spegeln och såg på mitt hår som låg blött över axlarna.
"Fan", muttrade jag och drog fram min hårtork. Jag satte på den på högsta och fönade snabbt håret. När jag äntligen var klar med allt så tog jag min mobil i bakfickan och sprang nerför trappan och gick in i köket. Mamma och pappa satt vid köksbordet och drack te som de brukar.
"Vill du ha något?", frågade pappa och jag skakade på huvudet.
"Jag måste åka nu direkt, så jag tänkte bara säga hejdå...", sa jag och log mot de. Pappa reste sig snabbt och omfamnade mig, mamma gjorde samma sak efter att pappa släppt taget om mig.
"Lycka till nu gumman, kom ihåg att vi älskar dig och...", började pappa men jag avbröt honom.
"Tack så mycket, men det där gör mig bara mer nervös", sa jag och bet mig i läppen.
"Jaja, åk nu gumman, älskar dig", sa mamma innan pappa hann börja babbla. Jag nickade och kramade de båda innan jag gick ut ur huset och bort mot busstationen där jag skulle ta en buss till studion.

~Aalia
Jag vaknade av väckarklockan och stängde av den. Jag gäspade tungt och vred mig om i sängen.
"Aali, upp med dig, skulle inte jag skjutsa dig?" ropade Kim bakom dörren.
"Jag är vaken!" svarade jag och ställde mig kvickt upp från sängen. Juste min audition var idag och jag behövde göra allting alldeles perfekt. Jag sprang ut ur mitt rum, förbi Kim och skyndade mig mot badrummet. Jag låste efter mig och började genast tvätta mig. När jag hade borstat tänderna också skyndande jag mig tillbaka till mitt rum.
Jag slog upp garderoben och tittade på alla kläder som hängde på galgarna. Jag borde ha bestämt kläder igår, skit. tänkte jag och suckade djupt.
Tillslut tog jag på mig en vit och rosa kjol med några små rosetter och en vit crop top. Jag satte på mig ett par vita knästrumpor med en liten rosett högst upp och en liten ljusrosa kofta över axlarna.
Jag satte mig mitt sminkbordet och satte upp håret i en messy bun. Efter det satte jag på mascara, eyeliner, svart ögonskugga och ett ljusrosa läppglans.
"Är du klar eller?" frågade Kim och öppnade dörren.
"Har du någonsin hört om att knacka?" frågade jag och tog min väska och stoppade min mobil där i.
"Jo, men det bryr jag mig inget om." sa han och jag skakade bara på huvudet med ett flin.
"Jodå, jag är klar." sa jag och följde med honom ner till hallen. "Sover mamma och pappa?" frågade jag och han nickade.
"Jepp, jag kan hälsa de från dig om du vill." sa han och jag nickade sakta.
"Jag kan ringa de senare." sa jag och drog på mig mina skor. Kim nickade och drog på sig sina egna skor han också. Vi gick ut till bilen och jag satte mig vid framsätet bredvid honom.
"Det här ska bli awesome!" sa jag glatt och han flinade.
"När du blir intervjuad, kom ihåg att inte glömma att du inte skulle ha kunnat göra allt utan din fantastiska bror, okej?" flinade han och jag skrattade.
"Visst." log jag och han satte på Bandit rock. Där på spelades Metallica och vi sjöng med till låten.

"Vart ska jag nu?" frågade han och jag tittade ut genom fönstret. "Höger." sa jag och han svängde åt helt fel håll. "Ditt andra höger idiot!" sa jag och han började skratta och svängde.
"Hur fan skulle jag veta." flinade han och jag skakade bara på huvudet. Sådär höll vi på ett tag, skämtade, pratade om idioterna eleverna och lärarna i skolan var, skrattade. Tillslut kom vi fram till målet och jag steg ut.
"Hänger du med in?" frågade jag och han nickade.
"Absolutely." sa han och steg ut ur bilen efter mig.

~Vanessa

Jag satte mig på bussen och såg ut genom det smutsiga fönstret. Man kan ju tycka att de ska ha råd med att i alla fall städa på bussen, men nej, det är för svårt och tar för mycket tid och pengar... Jag suckade djupt för mig själv och tog upp mobilen och kollade igenom Instagram.

"Slutdestinationen", sa busschauffören i högtalaren och jag reste mig på darrande ben. Jag log mot honom innan jag gick ut. Vinden blåste hårt mot mig, vi måste vara nära havet... Jag lade ner mobilen i min bakficka och gick med snabba steg mot det som måste vara studion. Jag hörde folk prata högt när jag öppnade den tunga dörren och såg in i rummet. Det var ganska så stort, vita väggar och grå soffor stod placerade runtom i rummet. Nervösa tjejer satt och läste upp repliker för sig själv och killar stod och snackade med varandra här och där. Jag tittade bort mot en kille som satt och pratade med en tjej som såg väldigt bekant ut. Jag insåg efter en stund att det var tjejen som hade bråkat med vad jag antog var hennes bröder i biblioteket. Jag log för mig själv, jag vet i alla fall vad en person här inne heter. Jag hade hört hur de skrek "Aalia" i biblioteket, det måste väl vara hennes namn? Eller...? Jag skakade på huvudet och bestämde mig för att gå fram och presentera mig, kanske skulle hon komma ihåg mig?

Just när jag skulle gå fram till Aalia, som jag antog att hon hette, så öppnades en dörr med skylten "stör ej" upphängd på. En kvinna med headset och en lista såg ut över alla nervösa tonåringar.
"Man kan riktigt känna doften av nervositet", sa hon och log, hon verkade verkligen njuta av det här... Skrämmande nog så gjorde jag också det. Jag kände mig modigare när jag såg andra som verkade ännu mer nervösa än mig. Jag bet mig i läppen och drog ett djupt andetag medan jag lyssnade på vad kvinnan med headsetet sade. Det var mest information och sådär, så jag brydde mig inte särskilt mycket. När hon var klar så ropade hon upp den första som skulle komma in, Lily Aborby hette hon.

~Aalia

När Lily kom ut ur rummet igen såg hon alldeles skräckslagen ut och det fanns inte ett ända täcken på ett leende. Antagligen hade hon inte fått rollen hon sökt efter.
"Nästa är Troian Bellisario." sa hon och en lite äldre tjej gick in i rummet med henne.
"Vad är det för karaktär du ska provspela för?" frågade min bror som satt bredvid mig.
"Hon heter Mika." log jag. "I personlighet är hon rätt lik mig."
"Det är ju nice." flinade han och jag nickade instämmande. När Troian kom ut hade hon ett svagt leende på läpparna, antagligen skulle hon stanna kvar, men de behövde väl se de andra först.
Jag fick strax reda på att de som gick in och provspelade nu provspelade för karaktären Spencer, vilket fick mig att titta lite noggrannare på de. Jag ville ju veta hur de jag ska jobba med ser ut.
Min brorsa började klaga på hur lång tid det tog tills jag fick provspela och gäspade tungt.
"Chilla, de har kommit in på Mika nu, så det är säkert jag efter den här tjejen." sa jag och han nickade lättat.
Tillslut kom tjejen ut och de sa mitt namn.
"Lycka till." flinade Kim och slog mig på ryggen.
"Tack." log jag och gick in till rummet tillsammans med henne.

Det gick faktiskt bra, de tyckte att jag precis såg ut som Mika skulle. Och spelningen gick utmärkt enligt dem. Så jag fick stanna kvar och satte mig ner tillsammans med Kim igen.

~Vanessa

Jag såg hur Aalia gick in, hennes bror klappade henne på ryggen och önskade henne lycka till. Jag log svagt mot henne när hon gick in. Det var inte så många kvar längre, många som provspelat för rollen som Spencer hade gått hem eftersom att de inte gått vidare. Jag tog fram mobilen och gick in på Twitter. Det tog förvånansvärt lång tid för Aalia att provspela, det kanske betydde att hon skrev på papper? Hon kanske fick rollen? Det kommer jag snart få reda på.

Efter några minuter kom Aalia ut och hon följdes av damen som ropade upp namn. Hon log stort mot hennes bror och satte sig bredvid honom. Hon viskade något till honom och han log.
"Okej, nu är det dags för er tjejer som ska provspela för rollen som Aria att förbereda er. Vi börjar med...", sa damen och läste från sitt papper. "Mandy Biscout"
En blond tjej reste sig upp och gick in i rummet. Hon måste antagligen färga sitt hår om hon ska ha rollen, tänkte jag för mig själv.

Efter ungefär en halvtimme hade alla tjejer provspelat för alla roller förutom rollen som Skylar.
"Jag är tacksam för att ni alla har varit så tålmodiga och väntat.", sa hon och kollade på klockan och sedan tillbaka till oss. "'Dags för er som ska provspela för Skylar att förbereda er. Vi börjar med Emily Vintill"

"Vanessa Blue, din tur", sa någon plötsligt och jag tittade upp. Det var tyst i rummet och det tog en stund för mig att förstå att det var mig de pratade om. Jag reste mig försiktigt och drog ett djupt andetag innan jag gick in. Nu gällde det.

När jag kom ut från rummet kände jag mig nöjd, det hade gått väldigt bra. Kvinnan, som jag lärt mig hette Kristin Dimanste, följde mig ut.
"Okej tjejer, den som fått rollen som Mika är...", började hon och jag såg hur alla stelnade till. Aalia satt tyst på soffan bredvid sin bror och alla andra i rummet höll andan. "Aalia Grey!" ropade hon och jag hörde ett skrik från soffan. Många tjejer suckade och vissa började även gråta. Jag log mot Aalia som log mot mig.

Kristin fortsatte att ropa upp namn på skådespelerskor.
"Och, till slut, rollen som Skylar har tilldelats...", sa hon och jag satte mig stelt i soffan och stirrade på henne. Herregud, tänk om de säger mitt namn...
"Vanessa Blue! Grattis till er alla!", ropade hon och jag skrek högt. Alla stirrade och jag kände hur mina ögon tårades. Herre jävlar jag är med i en serie...
"Ni som fått era namn uppropade kan stanna kvar för ytterligare information, ni andra får tyvärr lämna oss.", sa Kristin och såg sorgsen ut när hon såg alla som gråtande gick därifrån.

~Aalia

Ni ska bara veta hur glad jag blev efter de ropat upp mitt namn. Det kändes jävligt bra att få spela i en serie och visa Patrick jäveln vad jag går för.
"Snyggt jobbat!" sa Kim och slog mig på axeln. Jag kramade om honom och tittade på de jag skulle spela med. Alla såg ut som om de hade fått ett flygplan i julklapp. Förvånade och glada.
"Vill du att jag väntar med dig?" frågade Kim och jag ryckte på axlarna.
"Du kan bestämma det själv." sa jag och han flinade mot mig.
"Jag åker bara och fyller på bensinen och köper något att äta. Sedan kommer jag tillbaka hit om det är okej?" sa han och jag nickade.
"Sure." log jag och han nickade mot mig och gick ut till bilen. Jag tittade på tjejen som jag träffat i biblioteket.
"Kul att se att du klara dig." log jag och hon tittade upp på mig.
"Tack det samma. Jag visste inte att du skulle provspela." sa hon och jag nickade sakta.
"Varför inte liksom, jag har varit uttråkad länge." svarade jag och hon nickade.