Saga med lyckligt slut...

Kate
___________________________
Vaknade, Jane och Lucy var inte där. Men, aja, inte kunde de bo här, de gick ju i skolan.
Men jag kände också en annan sak när jag vaknade, eller, lite andra saker. Jag noterade en lista i huvudet:
1. Jag kunde knappt tänka.
2. Mådde illa, kändes som jag skulle kräkas.
3. Såg suddigt.
4. Hörde ett sus i öronen, som var där hela tiden.

Då förstod jag att:
1. Jag var sämre.
2. Jag behövde kämpa hårdare för att inte dö (usch!)
Just då kräktes jag.
_________________________________
Jane
__________________________________
Jag vaknade av att Lucy ruskade mig, hårt.
- Vakna då! Vi måste till sjukhuset!!!
- Va?! frågade jag halvvaket. Vad har hänt?
- Jane har blivit sämre!
- Va!? jag for upp.
- Men kom då!!!
Jag tog henne i handen och vi rusade mot lärarrummet.
Lucy knackade på.
Nån öppnade.
- Vi vill ha hjälp att transferera oss till sjukhuset, sa hon artigt.
- Okej, ta tag i mig då, muttrade läraren och höll fram armen.
Sekunden senare var vi på sjukhuset.
- Jag hämtar er om några timmar, sa läraren och stack iväg.
Jag och Lucy gick upp till Kates rum.
Kate låg där, men hon var vaken.
- Kate!! ropade jag och sprang fram till henne.
Hon såg ut att må väldigt dåligt.
- Hur är det med dig? frågade jag försiktigt.
- Jo, jag måste nog kämpa lite hårdare nu, sa Kate och log.
jag skrattade till.
Hon var fortfarande sig själv. Hon skulle inte lämna oss.

Jätte bra vill ha mer

Jätte jättebraigt!!!

Kommer mer sen, är sjukt trött just nu.

Jippie!!

Superbra!!!

Yey

Ok, nu kmr mer.
_______________________
Kate
_______________________
- Kate, säg nåt!
Jag tittade och kunde knappt urskilja någonting bland allt sudd som täckte mina ögon. Och jag kunde inte höra nåt, bara att nån förgäves försökte prata med mig.
- V-vradg... kom det ur min mun.
Nu visste jag vem det var i alla fall. Lucy.
Jag ansträngde alla muskler i hela min kropp för att få fram nåt ord.
- H-hej...
- Kate, snälla, dö inte! skrek Lucy.
Så kastade hon sig över mig. Det blev inte direkt lättare att andas, men vem bryr sig. Jag levde. Ännu.
______________________________
Vet att den blev dålig och kort...

Jättesuperdupermegabraigt!!!!!

Superbra!!!!
Jag förstår inte hur kan skriva så himla bra!!
Jag längtar efter meeeer!!