Medi och evee

Hon såg bort och tåget stanade och reste sig.
"jag ska av här. Tack ännu än gång för att du räddade mig." Hon började gå och klev av tåget.

"Okej" Adrian log mot henne, "jag ska av nästa, vad heter du förresten?"

"Aya" Hon såg på honom innan hon klev av och hon började gå snabbt mot trapporna och såg över axeln och vände sig sedan om.

"Hejdå Aya." Sa Adrian även om han misstänkte att hon redan var för långt bort för att höra honom. Han såg bort mot henne ända tills dörrarna till tåget stängdes och det började rulla bort från perrongen.

"Aya" han prövade hennes namn i sin mun igen. Ett vackert, kort och ovanligt namn.
Han satte hörlurarna till öronen igen och slog på musiken.

Hon kom upp på gatan och gick på den mörka gatan och hon såg sig om.
Räddslan var tillbaka. Hon började gå fortare och tog upp mobilen för att låtsas prata med någon och hon stannade upp vid en gatulampa

Adrian gick av vid nästa station och upp för en trappa. Han kom ut på gatan och gick bort mot sin lägenhet längst trottoaren.

Hon kom snart hem och låste upp lägenheten och klev in medan hon sparkade av sig skorna och låste dörren efter sig. När hon fått av sig jackan så hasade hon sig till köket och slog på vattenkokaren och tog fram en påse med varm choklad. Sedan så rotade hon fram en kopp och ställde sig för att vänta på vattnet skulle kokas upp.

Han gick in i porten och tog trapporna upp till andra våningen där hans lägenhet låg, han låste upp och gick in.
Adrian låste om sig och lutade sig mot dörren och suckade innan han tog av sig ytterkläder och skor och gick in i vardagsrummet.

Hon tog med sig koppen till sovrummet och medan hon bytte om drack hon då och då medan hon nynnade. Sedan så lade hon sig i sängen och somnade

Adrian drog av sig T-shirten och la sig i soffan och blundade, snart sov han djupt. Han drömde ingenting medan han sov.