Paraply. [PRS]

Hihi varse ♥

Luna ~
Jag går skrattande med Henrik, Kate och Gustav längst vägen medan vi käkar kexchoklad och dricker läsk.
Den här dagen har verkligen bara gått uppåt.
Bio med gruppen, sedan lite skräpmat, skrattat asmycket och sedan efter det ska jag roa mig med lite Edgar Allan Poe.

Håll andan. Gå snabbt. Haley fäste sina ögon på utgången. I bakgrunden hörde hon en kvinnlig röst som sa, "välkommen åter" till en kund som svarade "tack ska du ha". Luften höll på att ta slut och Haley var tvungen att ta ett snabbt andetag. En frän lukt smög sig in i hennes näsborrar. Hon sprang den sista biten ut ur Åhléns och kastade en hastig blick på alla sminkprodukter bakom sig. Det var mörkt ute och hon började frysa under sitt svarta linne. En stickande känsla spred sig i näsan och hon började dra efter andan. Haley nös och stoppade handen i fickan samtidigt som hon tog ut en näsduk.
"Prosit." sa hon till sig själv och började snyta sig.

Ändrar kläder på Alli igen xD


Alli ~
Jag sätter mig på den frusna bänken och tar en stor tugga av mackan jag håller i handen. Innerst inne vill jag att någon ska komma och lägga armen runt mig, säga att allt ska bli bra. Mammas ord ekar i huvudet. En flicka ska vara rak i ryggen, bära kjol och icke byxor. Flickor ska älska pojkar och inte andra flickor. Jag hatar den här skiten.

Marbelle ~
Jag betraktar roat en nysande flicka med huvudet på sned när en annan flicka med brunt hår slår sig ner på bänken brevid mig. Hon ser rätt så förbannad - eller kanske ledsen - ut och jag rynkar pannan. Sedan fastnar min blick på mackan hon håller i handen och jag biter mig i läppen, plötsligt medveten om hur hungrig jag är. Jag funderar på om huruvida hon skulle vilja dela mackan med mig eller om jag kanske bara ska sno den och springa. Jag skäms lite av tanken på mackstöld men kan inte låta bli att le av bilden i mitt huvud; Jag, springandes längs gatan med mackan högt över huvud och hon springandes efter, skrikandes på polis. Jag skakar tyst på huvudet när en plötslig, hög smäll ljuder och får alla att stanna upp. Några skriker till, ett småbarn börjar gråta. Det är knäpptyst på torget, och en hög röst skär genom luften. "Alla ner på marken med ansiktet neråt! Den som rör sig skjuter vi" Det låter högt när alla dunsar ner på marken, ner på den hårda, kalla marken. Jag gör som dem.

Luna ~
Asfalten är iskall mot min kind och mitt hjärta bultar så hårt att jag tror att det kommer hoppa ut ur bröstkorgen.
Vad händer?
Män och kvinnor med svarta masker går omkring med en pistol.
En person riktar en pistol mot mitt huvud och jag slutar andas för en sekund.
"Vi kanske borde döda några?", säger den unga killen, kanske på 20 år.
"Nej", morrar någon annan med besk röst.
"Inte här, inte nu"

Haleys bröstkorg låg pressad mot marken och hennes andetag blev bara snabbare och snabbare. Hon tjuvtittade på en kvinna med svarta kläder och en mask framför ansiktet. Hon höll i en pistol. En pistol. Haley vred på huvudet för att se hur många dem var. Runt sju stycken, alla svartklädda och alla med en pistol i handen. Hon ville bara springa fram och sno pistolen. Hon ville känna på den, var den tung? Eller var den kanske förvånansvärt lätt? Hon föreställde sig hur hon riktade den mot en av de svartklädda människorna och tvingade dem att låta alla gå fria.
"Vi kanske borde döda några?" Det var som om han hade kastat ut en spydig kommentar mot henne. Döda. Det var det som fick henne att reagera. Kanske också det som fick henne att ligga kvar mot asfalten, hon ville inte döda någon. Men hon ville ändå känna på den. En pistol kanske var menad till att mörda men den har även räddat många liv.
"Nej", morrade någon annan till svar. "Inte här, inte nu."
Plötsligt ställde sig någon bredvid henne. Han lutade sig ner mot henne. Hans hand närmade sig hennes ficka, de skulle antagligen kolla efter värdesaker och Haley förbannade sig själv över att hon tagit med sig sin mobil.

Alli ~
Jag kryper ihop under bänken, försöker att inte synas. En kvinna kommer fram till mig.
"Snälla...", jämrar jag. Hon flinar brett och dra en säck över mitt huvud.

Hon blängde på sin mobil i hans hand. Min, min, min. Hon ville slå honom i ansiktet men samtidigt springa så långt bort ifrån honom som möjligt. Han drog henne upp från marken och tog emot något från en annan svartklädd man. En säck. Paniken växte inombords. Hon hatade trånga utrymmen, hon hade haft klaustrofobi ända sedan hon var liten och fastnat i en hiss.
"Nej." det lät mer som en viskning men mannen stannade upp i sin rörelse för en millisekund och tittade ner i marken för att undvika hennes blick. Han drog säcken över hennes huvud. Haley kände hur han kom närmare henne. Inte fören nu började hon undra vad dem egentligen ville med henne. Hon försökte trycka sig bort från honom men han var starkare. Hans mun rörde tyget på säcken och han viskade,
"Förlåt." Han släppte taget om henne och hon backade bak ett steg men han grep snabbt fast om henne igen och började binda ihop hennes händer.

Marbelle ~
Jag knyter händerna när någon drar upp mig från marken. Jag darrar men jag möter stadigt mannens blick och ser något glimma till i hans ögon. Tvivel. Jag böjer bak huvudet en aning och spottar på honom. Han hojtar till och någon kommer upp bakom mig, slår till mig över käken med handflatan innan hen drar en säck över mitt huvud. Mina ögon stirrar oseende ut i mörkret och det går runt i huvudet av slaget. Jag vacklar till och någon fångar mig, håller fast mig.