Prs med Caty Delacour (Hermort )

Hermiones hjärna gick på högvarv, hon kunde alla böcker i Hogwarts bibliotek men stunder som den här hade hon aldrig läst något om.
"Neeej då!" sa hon och log sitt vackraste leende. "Slyherins uppehållsrum är i fängelsehålorna. Hoppas vi ses!" sade hon och blinkade. Lavender snarkade och skruvade oroligt på sig i sömnen.
"Du borde nog gå innan de andra vaknar!" sa hon och såg menande på Lavender. Dumma Lavender. Hon kändes hur hon slets mellan glädje för att blivit bekant med Hogwarts snyggaste kille och ilska över Lavender som förstörde hennes intryck.

"det är nog bäst det. Ja, jag hoppas våra vägar korsas fler gånger"sade Voldemort, som nu kallade sig för Timmy och gick. Han styrde stegen mot fängelsehålorna, han ville inte väcka till sig för mycket uppmärksamhet redan första kvällen.

Hermione somnade snabbt och drömde om hur hon och Timmy satt och läste i biblioteket.
Men Hermione var inte korkad, och även om hon inte ville inse det, förstod hon att det var något skumt med Timmy...

( DUN-DUN-DUUUN )

Tom satt för sig själv i biblioteket. Draco hade försökt pratat med honom hela dagen och trots att Voldemort gärna skulle vilja komma närmare Draco och se vad han hade för sig (eftersom den lille jäkeln hade lärt sig ocklumering så var det svårt för Voldemort att komma åt hans hjärna). Men han kunde inte riskera det för att skrämma bort Hermione. Han hade varit i biblioteket så gott som all ledig tid för att se om han kunde få en skymt av henne. Men alltid utan lycka.

(Å Gud xD!älskade "eftersom den lille jäkeln hade lärt sig ocklumering så var det svårt för Voldemort att komma åt hans hjärna" BÄST!)

Hermione hade tillbringat all sin lediga tid i sovsalen. Hon hade kommit på att genom att använda Accio-besvärjelsen så kunde hon utan att anstränga sig läsa alla böcker hon kunde drömma om. Det var bara den lilla haken att nu, efter knappt två veckor, hade hon samlat på sig så mycket böcker att hennes säng var som en liten ö i ett hav av böcker.
Tillslut beslutade hon sig för att ta sig till biblioteket för att lämna tillbaka alla böckerna. Så hon hämtade Ron och Harry och lät dem bära hennes böcker till biblioteket. Väl där slängde sig pojkarna i varsin soffa för att pusta ut och Hermione lämnade alla böckerna i meterhöga staplar på Madam Pinces skrivbord.

(haha tackar tackar! Den blev så kort först så jag var tvungen att lägga in den lilla detaljen xD)

Tom fick syn på ett långt gyllenbrunt burrigt hår. Det kunde inte tillhöra någon annan än Hermione. Han fick en plötslig lust att resa sig upp och hojta åt henne. Men den lusten kvävdes snabbt, aldrig att självaste Voldemort skulle göra sig så förlöjligad. Kanske kunde han testa ocklumering på henne, men det hade hon troligen läst allt om i sina böcker. Fast å andra sidan, om hon hade kunnat så skulle hon ha lärt Harry, vars hjärna var lika lätt att ta sig in i som en åsnas. Kanske skulle han äntligen få veta vem hon egentligen var. Inte för han brydde sig, Voldemort bryr sig aldrig om någon.

Hermione var äntligen klar med att ge böckerna till Madam Pince och gick och satte sig bredvid Harry och Ron.
Ron hade somnat och Harry var upptagen med att måla i hans ansikte.
Hermione suckade, vad var hans problem? Hur kunde inte Voldemort döda den där muppen? Inte för att hon ogillade Harry, men Voldemort verkade vara riktigt mesig för att vara en ond trollkarl.
Plötsligt såg hon Tom sitta och kolla på henne och hon undrade om hon vågade ta risken att gå fram till honom. Harry och Ron såg ju upptagna ut så...Aja.
Hon smög fram till Timmy
"Hallå där" viskade hon medan hon höll ett vakande öga på Ron och Harry

(hon tror att han heter Timmy )


Det kliade i Voldemorts fingrar efter att döda lite mugglare. Men han höll sig tillbaka, ifall något sådant skulle hända andra dagen skulle han definitivt vara misstänkt. Kanske kunde han gå in och skrämma Myrtle, ingen trodde ändå på henne. Han såg Harry fullt upptagen med att sitta och klottra på någon rödhårig. En ynka trollformel så skulle han vara död för alltid. Han förstod inte hur Snape kunde ha motstått det i alla dessa år. När han tittade upp igen stod Hon där. Hon pratade med honom!
"Hej, öhh.... hänger du ofta här eller?"

Vad höll han på med?! Nu skulle hon tro att han var en korkad kossa. Men det kanske var lika bra, korkade kossor skulle ingen tro kunde döda någon.

(halou Caty Delacour?? )

Hermione satte sig ner på stolen bredvid Timmy. Ron hade tydligen vaknat och nu hade han just brottat ner Harry på golvet.
De skulle nog inte märka om hon försvann en stund.
"Typ" svarade hon Timmy. "Fast inte på senaste tiden. Själv då?" fortsatte hon.
Hon tyckte att det var konstigt att säga. "hänger du ofta här" vad skulle det betyda? Var det kanske en raggningsreplik?
Hon stirrade på Timmy med sina stora bruna ögon. Vad var han egentligen för en skum typ?

"öhm, en del, det är ju här allt det roliga finns" svarade han och gjorde en gest mot alla böcker.
"Eh, ledsen för frågan hjärnan fick korslutning efter alla dessa böcker" fortsatte han och nickade åt den lilla högen som hade bildats vid hans fötter.