They rise again (Jessica Tonks)

(What's seen can never be unseen I guess? xD His full name can be Augustus if you wanna, I don't care, rly. xD)

Mitch ser på de främlingar, för henne, som troligen är Fays vänner. Matthew stannar upp vid bilen och Kelly håller nästan på att rusa in i den då hon hade blicken på något annat. Mitch var mer koncentrerat på att komma in i bilen, typ som i spelet Dead Island när man är fullkomligt fast bland massa döingar för att sedan hitta en bil och det enda man tänker på är att komma in i den jäkla saken. Självklart för att sedan backa över de hjärndöda liken som förföljer en, men också för att ta sig därifrån. Mitch önskar att hon var två år äldre och hade körkort just nu, då skulle hon lätt ha haft en egen bil och köra runt med. Hon hade posters på bilar i sitt rum som hon ville ha. Det var överlevnadsbilar, pick-ups och terrängfordon. Varför ha något annat liksom?
"Vi borde skaffa vapen." Kommenterar Mitch och Gus vänder sig mot henne.
"Jag gillar hur du tänker, lilltjejen." Svarar han och öppnar bildörren.
"Vi behöver inte vapen om vi kommer till ett säkert ställe." Svarar Matthew och fnyser.
"Whatever, vi struntar i det nu. Sätt er i bilen." Säger Gus och sätter sig i förarsätet. Kelly och Mitch sätter sig i bak... men Matthew tycks vänta på att Fay sätter sig i bilen innan han gör något.

( Venne om det var PP eller inte, sorry om det uppfattades som det... it's just... I dunno, Matthew waits. o-o )

(Hans namn behöver inte vara det xD Men att han hette Gus och hade en cigarett(även om den kanske var tänd) påminde mig så mycket om honom xD Och nu måste jag läsa om boken snart igen och gråta ännu mer)

Fay såg efter sina vänner, hon hoppades verkligen de skulle klara sig. Hon ville återförenas med dem sen och så skulle de alla skratta å det, det var det hon själv ville skulle hända. Men djupt inom sig kändes det som det inte skulle hända.
Allt liknade något ur Mitchs datorspel, som Fay i hemlighet spelat några gånger, med zombies och döda. Då fick man döda allt man kom åt och bara fly sedan. Var det så nu med? Var det zombies som spred sig?`
Hon väntade på att de skulle sätta sig i bilen men såg att Matthew stod kvar, hon hade inte pratat med honom så mycket, hon kände honom inte så bra. Han var mest hennes lillasysters bästa väns storebror för henne. Men hon gillade honom ändå, han var snäll.
Tillslut satte hon sig i främsättet bredvid Gus så Matthew fick sitta bredvid Kelly och Mitch innan hon såg mot Gus. "Vapen? Jag har min gamla pilbåge i stugan...Jag har inte skjutit på något år men..." mumlade hon för sig själv. I värsta fall hade de den, men det skulle väl inte bli så illa? Hon tog upp en tofs från sin ficka och satte upp håret snabbt i en bulle på huvudet och såg ut genom fönstret.

Gus ger äntligen tillbaka Mitch väska som hon nästan genast sätter fast på ryggen igen och för en gång skull knäpper hon fast den över bröstet och magen. Gus sätter in nyckeln i tändningen och vrider om den. Precis när Gus vrider om nyckeln slår någon mot rutan och Mitch skriker och försöker hoppa bakåt, men då hon sitter i mitten hoppar hon bara i princip upp i Matthews knä.
"Hjälp!" Skriker den udda killen genom rutan. Det smetas blod över rutan samtidigt. Kelly har också kravlat upp mot Matthew men Kelly hade bälte på sig så hon kommer inte lika långt. Den äldre killen utanför kan bokstavligen vara vem som helst enligt Mitch. Men de äldre kanske känner igen honom. "Snälla hjälp mig, hjä-" Han blir avbruten av de händer som tar tag i hans huvud och den andra i hans axel. Han dras bakåt och Mitch vill spy när hon ser vem det är.
"Mi-Miss Felder?" Viskar Kelly chockat.
"Kör då!" Utropar Matthew och knuffar till Gus som trampar på gasen. Matthew sätter även tillbaka Mitch på sitt säte, även om Mitch inte direkt lägger märke till det.

Fay rättade snabbt till sina kläder då hennes tröja glidit en bit nerför hennes axel då hon sprungit, hon hade på sig en stor, röd långärmad tröja som var i ett slags stickad material och hade jeans till det. Hon hann precis se upp för att se killen som skrek på hjälp och Fay bleknade. "Tom!". Det var en kille i hennes klass, en av dem hon umgicks mer med faktiskt och hon ville bara rusa ut och hjälpa honom då läraren tog tag i honom och i nästa stund började äta på honom.
Fay satte handen för sin mun för att hindra sig själv från att snyfta då hon såg sin vän dödas, då körde äntligen Gus och hon såg tomt mot Tom.

Miss Felder, deras klasslärare... hade precis dödat någon. Någon som Fay tycktes känna. Mitch bleknar, hon blir helt vit och darrar. Det repeterar i huvudet. Som en sån där idiotisk gif. Om och om igen ser Mitch hur Miss Felders tänder gräver in i killens hals. Hon hör hans skrik. Gus rättar till sina solglasögon och svänger rakt ut från skolans parkering. Problemet är bara det att det är inte bara de som försöker ta sig ut från parkeringen och Gus tvingas svänga undan för den enorma pickupen som gasar såpass att den smäller och kör in framför dem. Men eftersom Gus antingen inte kan eller vill stanna kör han in i bilen. Ljudet som kommer när de skrapar emot pickupen väcker Mitch lite grann dock och hon tittar ut. Gus lyckas dock komma ut från parkeringen efter drabbningen, lyckligtvis.

Fay började darra lätt då hon inte såg Tom längre och tog handen från munnen. Hennes vän...Hon kunde inte tro det, och en lärare hade dödat honom! Hade de inte kunnat göra något för att rädda honom? Hon skulle nog aldrig få veta.
Då äntligen var ute från skolgårdens parkering lyckades hon lugna sig lite. "Vi måste svänga åt vänster här, mot Oldwood, sedan när skogen komme finns det en väg in i den och om vi kör den i en kvart kommer vi till stugan" instruerade hon till Gus då bara hon och Mitch visste var den var. Hon hoppades verkligen deras föräldrar var där då de kom dit.

Mitch har fortfarande inte satt fast säkerhetsbältet, hon har fastnat med blicken på blodfläckarna på fönstren, Hastigheten de rör sig i har fått blodet att liksom rinna längst rutan och över till rutan som Kelly sitter bredvid. Kelly försöker dock ignorera det och leker med sitt långa hår. Mitch drar lite i sitt eget. Hon borde klippa av det, som Clementine i Walking Dead-spelet. Om hon hittar en sax så får hon göra det. Det borde finnas en sax i stugan. Kanske mamma skulle kunna hjälpa henne med det, hon är rätt duktig på att klippa. Dessutom spelar det ingen roll om det inte blir perfekt... så länge det inte är långt så borde det bli bra. Mitch försöker gå igenom i huvudet vad som finns där borta. Det finns sommarsaker, Mitch har en dator där, hon har sitt gamla xBox där. Det finns troligen lite kläder där, finns det camping-grejer möjligtvis? Kanske. Hon minns inte.
"Som det ser ut nu på din bensinmätare behöver vi stanna och tanka om vi ska någonstans överhuvudtaget." Kommenterar Matthew med korsade armar.
"Va? Men... det är farligt." Mumlar Kelly och verkar nästan förtvivlad över att behöva stanna någonstans.

Fay hade inte heller säkerhetsbältet, hon hade andra saker i huvudet. Som Tom igen, och sin lillasyster och resten av sin familj. Och hon kunde inte låta bli att tänka på att hon satt bredvid Gus, bara någon decimeter ifrån honom.
"Men vi kan inte tanka nu!" höll Fay sedan med Kelly. "Det är inte alls långt! Det borde väl räcka?". Hon såg på bensinmätaren, hon hade tagit körkort men hade inte haft råd att köpa någon bil än, hon hade körkortet i sin plånbok...Som nu var i väskan i hennes skåp i skolan. Tillsammans med hennes hörlurar och jacka. Hon hade dock sin telefon i fickan.
Fay hann inte tänka längre då något uppenbarade sig framför dem en bilkö, den stod dock stilla, så vitt Fay kunde se var det inte ens folk i vissa av bilarna. "Fan" svor hon och funderade snabbt innan hon öppnade dörren och klev ut. "Vi får gå resten av vägen! Vi kommer inte förbi här!". Och hon såg inga konstiga personer så det var nog säkert.

"Gå? Tänk om de där sakerna kommer då?" Frågar Kelly skrämt.
"Vi måste flytta på bilen så om någon vill prova lyckan med vägen i alla fall så fastnar de inte bakom bilen." Säger Gus och börjar vrida på ratten.
"Fay, är du säker? Kelly har en poäng, om vi träffar på någon mer är vi helt obeväpnade." Säger Matthew. Gus parkerar inte bilen åt sidan, han väntar på svaret antagligen.
"Att hoppa ut ur bilen låter lika säkert som att krama en av dem." Muttrar Mitch och sätter upp håret med ett gummiband hon hade i fickan.

Fay suckade, hon såg inget annat sätt då alla bilar var i vägen, de kunde inte flytta på alla. "Jag är säker, ser ni någon väg runt med bilen?" undrade hon och riktade det mest mot Mitch då hon hört hennes muttrande. "Inga är här, går vi snabbt är vi framme där på en kvart!" sa hon och började gå. Nu när hon kom närmare var alla bilar tomma, och dörrarna var öppna som folk hoppat ur i all hast. Eller inte alla, i en bil satt en person fast hon inte såg ansiktet på den. "Hallå?" sa hon lågt och kom fram. "Mår du bra?". Hon gick fram till bilen och såg på personen som då vred huvudet mot henne. Det var inte en människa, halva ansiktet var borta och köttet syntes igenom. Med ett slags gurglande läte tog han tag i Fay som förtvivlat försökte dra sig loss men istället ramlade omkull på marken med monstret över sig, den försökte bita henne men hon lyckades trycka bort den tillräckligt, men snart skulle den nog lyckas.