Help me hide it (no one else can find out) PRS

[Visste inte att det var ett finlandssvenskt ord xD grades you know, betyg?]

Aaron skrattar lätt åt Tashas uppenbara förvirrning.
"Vad vi ska göra vårt projekt om", svarar han dock, för gud vet att han ofta missat hela lektioner då han har varit för borta i sina tankar. "Tänkte om du skulle ha någon idé om vad han faktiskt talade om. Och om du vill göra ett bra första intryck måste vi faktiskt tala om projektet." Aaron hade misst sin chans till en bra början då han hade kommit tio minuter försenad till den första lektionen någonsin med professor Willows förra året med gylfen öppen och läppstift på hakan.

(Aha xD Gissade att det var något sådant, ville bara vara säker ^-^)

"Åh" var det ända Tasha fick fram och försökte minnas vad läraren talat om. Någon groda, essäer och ....... jo ett arbete på fritiden om evolutionen? Djur var det visst? Utvecklingen? Jo, så var det, hon log ett stilla leende då hon mindes men det försvann då han sa t- ordet. Tala och redovisa muntligt? Helvete, hon skulle misslyckas direkt.
Hon skulle göra ett bra första intryck innan hon slutade? Gillade inte lärarna tysta osynliga elever som bara skötte sitt?
"Eh....tigrar? Eller?" sa hon osäkert och tyst, handen om pennan vitnade i kramp då hon talade, men tillslut höjde hon även blicken mot hans.

(Har jag fattat rätt vad de skulle arbeta med? xD)

(Jau, typ x))

Aaron lyfte förvånat på ögonbrynen, men måttligt imponerat dock. Han hade kanske inte förväntat sig att den tysta osäkra flickan skulle först komma att tänka på tigrar.
"Visst. Låter bra", svarade han genast och började instinktivt rörelsen att klappa henne på ryggen , men avbröt sig snabbt. Tasha hade redan verkat osäker på kroppskontakt då de kolliderat efter förra lektionen (dock hade det kanske berott mer på situationen).

(Good xD)

Tasha tänkte säga något i stil med att de kunde ändra. Men ärligt så hade han gått med på det, han kunde säga ifrån om så var fallet.
"Jag har böcker, efter mormor, hemma och...." sa hon tyst fram men avbröt meningen då hans arm var bakom henne, men inget hände och hon slappnade av.
Men sedan fick hon inte fram ett ord till utan bara bet sig i läppen och önskade att lektionen var slut, att skolan var slut, att livet var slut? Gömma sig på en öde ö skulle vara bra så hon slapp tala med folk.

"Det låter bra", sade Aaron och försökte låta uppmuntrande, men hans rörelse hade inte gått obemärkt. Hon slutade tala igen och Aaron var mycket medveten om var han hade sina lemmar resten av lektionen. Läraren hade åter börjat tala, om förväntningar och hur viktig den här semestern var och allt annat som varenda lärare ville påminna dem om som sista årets elever.
Då klockan ringde hade Aaron ingen bråttom att resa sig, hans plats i cafeterian skulle vara tom, men Stefan kom över genast med en lidande min - han hade tydligen inte kommit överens med sitt par.
"Vi hörs Tasha", sade Aaron till adjö och följde sedan med Stefan, som genast utanför klassrummet började klaga om sitt par.

(Semestern? Ännu ett finlandssvenskt ord? Termin eller? xD)

Tasha nickade stumt och lyssnade med ett halvt öra på det läraren sa. Det var ganska ointressant då säkert var lärare skulle tjata om det hela terminen. Hon hade även koll på Aaron, men han verkade inte göra något. Hon visste eller ville tro att han inte ville något ont, men hon klarade inte av det bara. Då lektionen var slut packade hon sakta samman sina saker och log som svar till Aarons adjö.
Hon gick obemärkt ut ur klassrumet och till sitt skåp, hon hörde killens klagande och önskade att hon slapp höra Arrons klagande om henne.

[Det har jag kanske översatt bara rakt från engelskan, semester ;P]

Så som han vetat, var hans plats ledig i cafeterian. Han satt med de populäraste eleverna och tog aktivt del i konversationerna om den första dagen. En gång tyckte han sig skymta Tashas blåa hår, men hon försvann snabbt i elevmängden.
Den sista lektionen var i historia, och professorn satte i gång som om han aldrig hade slutat med sin föreläsning. Inom en kvart hade nästan alla slutat lyssna på hans torra röst.
Efter det var Aaron ledig att gå. De flesta av hans vänner skulle till fotbolls- eller hejarklacksträning, så Aaron tog adjö av dem och gick till sin bil. Han tände på en cigarette då han var utanför skolområdet och rätade till sina solglasögon. Äntligen frihet i några timmar, och på kvällen ut till festen.

(Men går de i skolan på semestern? xD Aja, spela roll xD)

Tasha hatade detta, valet av plats vid maten. Det var som vanligt grupper och de ända som accepterade henne var töntarna. Tasha kände sig inte höra hemma någonstans, men satte sig där utan större håg och därmed hade hennes plats i skolan blivit vald. Hon hatade det, att vara som förutbestämd för något och sedan utfryst.
Hade hon inte haft svårigheter att tala hade hon kunnat styra den lilla gruppen med precision ty hon märkte deras beundrande blickar. Hon hörde Aarons och de andras röster, de hördes över hela matsalen, troligen om någon fest som var till kvällen.
Lektionen i historia var lika tråkig som att lyssna på ett sandpapper och hon som brukade tycka att historia var intressant.
Då lektionen var slut tog hon sig ut med väskan över axeln och på väg till cykeln. Hon slänger en blick åt sidan och ser Aaron vid en bil.
Ett leende sprider sig över hennes ansikte och hon vinkar till honom för i nästa sekund sänka handen och blicken, osäker på om hon begått ännu ett misstag.

[Semester betyder termin på engelska xD]

Aaron log då han fick syn på Tasha, och besvarade hennes vinkning med ett leende. Kanske hon inte var lika blyg som han först tog henne för.
Med väskan i passagerarsätet startade Aaron bilen och backade ut ur sin ruta. Han stannade dock bredvid cykelstället och Tasha, och såg upp mot henne genom solglasögonen.
"Jag behöver ditt nummer ifall vi ska göra på biologi projektet tillsammans", sade han och vred ner på volymen i radion. Sedan räckte han över sin telefon, den nyaste och dyraste som fanns att få. Han övervägde en stund att bjuda henne till kvällens fest, men han misstänkte att hon ändå inte skulle komma, så det var väl onödigt.

(Aha, vad dumt xD)

Tasha hade precis låst upp cykeln då hon hör bilen och hon höjer förvånat ögonbrynet åt hela denna skapelse. Han hade tydligen både världens snyggaste bil samt körkort. Men han hade besvarat hennes vinkning och det betydde en hel del, att hon inte kände sig ignorerad.
Hon blev förvånad över mobilen hon fick i sin hand, tydligen var han väldigt rik, väldigt rik till och med.
Hon drog upp sin egen mobil ur fickan, den var ett par år gammal, men inget hon precis skämdes för. Hon skrev in sitt eget nummer, samt namn och log som bekräftelse då hon lämnade den åter. Hon hade inte hört honom säga något ont om henne än vilket hon uppskattade ofantligt.