My last year with the Marauders [SV]

Nope, dumbledore. Han tillsattes som rektor ca 1960 (1956 var det tillochmed). Iom att marodörerna är födda 1960 och då började Hoggy 1971 var det dumbledore som var rektor

http://harrypotter.wikia.com/wiki/Headmaster

Bra skrivet!

Ahhh... Så långt tänkt inte jag...

Så bra!!!!!!!!

Ny läsare här!
*bevakar*
Jag läste lite i början och blev totalfast!! Jag älskar handlingen och du skriver inte alls dåligt!
Hoppas det kommer fler kapitel snart!

Awesome!!! *bevakar

Tack för allt gulligt ni skriver!♥

Kapitel 4

Jag vaknar nästa morgon av att väckarklockan ringer, ett högt gällt ljud.
''Stäng av den där'' muttrar Lily i sängen bredvid mig.
Jag stänger av klockan och går sedan upp ur sängen, resten av sovsalen har också vaknat av min väckarklocka.
''Du vet att du väckte oss, va'' säger Claire Parker, hon är en av Lilys bästa vänner.
''Ja, det gör jag. Men så vitt jag vet så har ingen av er ställt någon klocka så ni hade försovit er om min klocka inte hade ringt'' säger jag och drar på mig klädnaden.

När jag klätt på mig går jag ut ur sovsalen och ner till uppehållsrummet där Remus, Peter, James och Sirius står och väntar på mig.
''Sovit gott prinsessan?'' frågar James och gäspar stort.
''Helt okej'' säger jag.
''Du ser lite risigt ut'' säger Remus och granskar mig från topp till tå.
''Det är för att hon inte åt något igår, kom så går vi och äter frukost'' säger James och drar iväg mig mot porträtthålet.
''Jag hittar själv'' muttrar jag när James drar ut mig ur porträtthålet och fortsätter att dra mig mot Stora salen.
James släpper mig inte förrän vi kommer fram till Gryffindors långbord.
''Vad handlade det där om?'' viskade Sirius till mig när vi sätter oss vid bordet.
''Jag vet inte'' säger jag lägger upp lite gröt på min tallrik.
''Ta mer, om du ser ut som ett skelett när vi kommer hem för att du inte har ätit kommer din mamma och pappa slå ihjäl mig'' säger James och slevar upp mer gröt på min tallrik.
Jag känner hur klumpen i halsen kommer tillbaka, jag försöker svälja den men det går inte. Han kan ju inte veta, jag har ju inte berättat. Jag känner att tårarna snart kommer att komma så jag reser mig hastigt och skyndar mig ut ur Stora salen, jag känner deras ögon i ryggen när jag springer ut. Jag vill inte tillbaka till Gryffindortornet, då kommer någon att hitta mig och nu vill jag bara vara ensam. Jag går snabbt upp för trappan, viker av i korridoren tills jag kommer till dörren med ''Ur funktion''-skylten och slinker in.
''Vem där?'' ropar spöket av Missnöjda Myrtle från sitt bås när jag kommer in.
Jag svarar inte utan sjunker ihop på golvet, med huvudet mot knäna och ryggen mot ryggen och låter gråten komma. Jag bara gråter och gråter, så här mycket grät jag inte ens när det hände.

Jag vet inte hur länge jag sitter där och gråter, men det måste vart timmar. Plötsligt öppnas dörren och jag blir helt stel i kroppen. Ingen kommer någonsin hit, varför måste någon komma just nu.
''Amanda?'' säger James välbekanta röst när han öppnar dörren.
Jag kollar upp och när han ser mitt, säkert rödgråtna, ansikte så skyndar han sig fram och kramar om mig.
''Amanda förlåt, jag är så ledsen om jag sa något vid frukosten som gjorde dig ledsen'' säger han.
''Du kunde ju inte veta, jag har inte berättat någon'' säger jag och torkar av mitt ansikte på klädnaden.
''Vi tar det här i uppehållsrummet, det är sista timmen nu så uppehållsrummet kommer att vara tomt'' säger James och drar upp mig från golvet.
''Och du slapp undan trolldryckskonsten hur?'' säger jag när vi lämnar toaletten.
''Jag har mina knep'' säger James och blinkar mot mig.

James hade rätt, uppehållsrummet var helt folktomt.
''Så, ska du börja berätta vad det är jag inte vet eller ska jag börja med brevet jag fick på tåget hit?'' säger James när vi sätter oss i den slitna soffan.
''Du kan börja'' säger jag och drar upp knäna mot hakan.
''Brevet var från din pappa'' säger James och drar fram det från en ficka i klädnanden och räcker det till mig.
''Får jag läsa det?'' säger jag.
James nickar så jag vecklar ut pergamentet och läser;
''Hej James!
Hoppas du ser fram emot skolåret, ta vara på ditt sista år på Hogwarts.
Jag vet inte hur mycket eller lite Amanda har berättat för dig men hon har haft svårt för att äta under sommaren av olika anledningar så jag skulle vilja be om en tjänst. Skulle du kunna se till att hon får i sig lite mat iallafall. Hon litar och lyssnar på dig, det har hon alltid gjort.
Tack på hörhand
Charles''
Jag ger tillbaka brevet till James och undviker att se honom i ögonen.
''Du måste inte barnvakta mig och se till att jag äter'' säger jag tyst.
''Men jag är orolig för dig'' säger James. ''Vad är det som har hänt som du inte berättat?''.
Jag sväljer, det kommer bli första gången jag säger orden högt.
''Mamma har dött'' säger jag tyst och torkar bort en ensam tår som rinner ner för min kind.

Neeeeeej stackars lilla prinsessan </3


Du äger verkligen på att skriva, men en gång bytte du tempus.

''Vad handlade det där om?'' viskade Sirius till mig när vi sätter oss vid bordet.
''Jag vet inte'' säger jag lägger upp lite gröt på min tallrik.

Istället ska det vara:

''Vad handlade det där om?'' viskar Sirius till mig när vi sätter oss vid bordet.
''Jag vet inte'' säger jag lägger upp lite gröt på min tallrik.

Awesome!!

Jättebra! !!

Super!