Prs Anne och FT

Jag sätter mig bredvid Blair vid maten med ett stort lass med mat. Idag var det min favoritmat.
"Men herregud" sa Blair seriöst "så mycket kan du ju inte äta!" Jag tittade ner på bordet och svalde. Sen gick jag och slängde all min mat. Jag som var så hungrig.

Jag sätter mig bredvid Aaron.

Kom och sätt dig här!" Ropar Blair över matsalen till hennes pojkvän. Hon hade kanske glömt att detta var ett bord med bara två stolar? Tydligen inte. "Flytta på dig" sa hon och knuffade bort mig från stolen. Det var okej, jag skulle ändå inte äta något. Jag började gå ut istället.

Jag gick över till Blair och satte mig med henne.
"Hej", sa jag.

Jag tittade tillbaka Blair och Marcus. Sen gick jag ut och satte mig på en bänk.

Blair tog en pytteliten tugga av sin sallad.
"Så, det får räcka", sa hon. Jag la huvudet på sned.
"Jag går hem nu, babe", sa jag och gäspade. Blair tittade konstigt på mig.
"Va? Du kan inte gå sådär!!", tjöt hon. Jag skrattade tyst.
"Jag har halvdag. Vi ses", sa jag och reste mig från bordet.

Jag såg Marcus gå ut ur matsalen, gud vad snygg han var. Nej. Jag får inte tänka så. Jag tittade iväg och nöp mig själv hårt i armen.

Jag tog bussen hem.

"Skulle jag komma till dig klockan sex?" Frågade jag Blair när hon kom ut.
"Sorry gumman, ska va med Marcus" jag suckade
"Men vi hade ju bestämt då" sa jag tyst.
"Tror du inte jag hällre' vill va med Marcus?" Sa hon.
"Jo" mumlade jag och tittade på mina skor. Sedan gick jag till min lektion.

Äntligen var jag hemma. Utan Blair, helt ensam. Jag dök ner i sängen med fotbollslakan.