Syrets tid - År 3000

"De är liv värda.jag vill ge dig den om du vill ge mig blod och din vänskap" Hon lade ner masken och drog sig till ett en hylla. Drog ut en planka och slog in koden på brikan som kom fram. En dörr dök upp och hon slog in en kod till och hon klev in. Snart kom ho ut med något fyrkantigt och hon slog sig ner och räckte handskar.
"Det här är en bok"Hon log och visade boken hon hade i knät.
"Gjord på papper"

Halo sträckte sig försiktigt fram och strök över maskens blanka plast. Ett år. Frisk, ren luft i ett år. Hon skulle inte behöva stjäla sitt syre mer. När Arida kom tillbaka tittade hon nyfiket på tingesten i hennes knä. Hon tog emot handskarna och trädde dem på händerna.
"Wow... Såna har jag bara hört talas om. Hur gammal är den? Är den gjord på träd alltså? Hur hade folk råd?"
Hon rynkade på näsan.
"Nu ställer jag väldigt många frågor igen. Förlåt."

Ett leende spred sig på hennes läppar och hon såg på henne och satte sig ner vid hennes sida." Den är ungedär 1000 år och den är gjord på träd ja och det var en annan ekonomi då. Vi hade råd. " Hon funderade en stund. "!Jag får tänka lite. Okej?"

Märkligt... Hur hade det någonsin kunnat finnas träd nog för att göra föremål enbart för nöjes skull.
"Får jag titta i den?" Hon mötte Aridas blick för första gången.

"Handskarna på." Hon pekadee på dem och log. "Jag har så kalla händer så det blir inget farligt."Hon log mot henne och räckte över den. "Pappret är så skört så var försiktig"

Hon tog på sig dem och visade Arida.
"Jag lovar att jag ska vara försiktig."
Hon tog emot boken och lade den i knät. Så slog hon upp första sidan. "Vad handlar den om?"

Hon såg på boken och ryckte på axlarna. "Minns inte. Jag borde det men jag gör det inte" Hon log.
"Jag är ju rätt gammal och sådant."

Halo rynkade pannan och såg ner i boken.
"Hm..."
De små krumelurerna såg helt bisarra ut, som om någon fått ett anfall, på ett papper, med en penna i handen. Hon lade märke till en krumelur, som nästan såg ut som den hennes namn började med, fast snirkligare.
Hon bläddrade fram och tillbaka mellan sidorna, och fokuserade på bilderna som dök upp med jämna mellanrum. Fyra barn, och ett lejon.

"Åhh jag minns den nu!" Hon såg upp.
"Det är en fantasi historia under andra världskriget eller på syrets tid. Det är fyra barn som bor hos en man på landet. De har tråkigt och lker. En av dem hittar en magiskt skåp och äventyret börjar fär." Hon suckar.
"Människor"

"Andra världskriget? Det var då någon man gjorde skillnad på hans människor och andra människor, och dödade de som inte var som han?"
Hon ryckte på axlarna.
"Jag vet inte, ibland känns det rätt lockande med en magisk garderob som man kan gömma sig i."