Är verkligen han rätt?

Meeeer!!

Jättebra!

Gärna! ♥ Den är säkert inte tråkig!

Hur skulle jag inte vilja läsa en till ff av dig!? Men ut håller med, det är svårt att kskriva kärleksberättelser... *BEVAKAR*

Mer!!

Kapitel 2.
Lily vaknade på morgonen. Hon tittade på almanackan. 30 juli. Toppen, det var då breven från Hogwarts brukade komma! Hon klädde snabbt på sig en blå sommarklänning och skuttade ner till köket.
Allt var som vanligt. Petunia såg ilsken ut, mamma pratade i telefon och pappa log varmt mot Lily när hon kom ner.
”Vad du verkar vara pigg idag!” sa han glatt.
”Brevet kommer ju idag!” sa Lily ännu gladare och satte sig på en stol, tyvärr så snabbt att den ramlade.
Alla började gapskratta. Till och med Petunia. Det verkade som att hela köket skrattade. Stolarna vickade, gardinerna flaxade och… vänta lite… De skrattade faktiskt!
Mamma tittade strängt på Lily. Lily förstod att det måste vara hon som gör det.
”Lily, det räcker” sa mamma strängt.
”Men jag…” sa Lily, men mamma gav henne en så sträng blick att hon inte vågade fortsätta.
Hon ställde sig upp och tänkte förtvivlat på vad hon skulle göra. Det var ju inte med flit, då gick det inte att ändra på! Hon drog snabbt fram sin trollstav, och viskade hela tiden Finite, men det hjälpte inte. Till sist rasade en hylla med koppar ner. Lily tittade förskräckt på de sönderslagna kopparna. När hon såg mammas blick, Petunias skratt och att till och med pappa verkade arg, sprang hon ut det snabbaste hon kunde, för att vänta på brevet.

Trädgården var tom och inga människor var ute och gick, fastän det var full sol. Fina, vackra juli. Lily satte sig på trädgårdsbänken för att vänta på ugglan. Solen sken oavbrutet och inga moln syntes på himlen. Det var nästan lite för varmt. Lily tänkte precis gå in när ugglan kom. Den här gången var det en snövit, och ganska stor uggla. Den landade på hennes axel, och hon läste brevet. Det var bara två nya böcker, men det stod något ännu intressantare längre ner.

De två nya prefekterna för Gryffindor är Remus Lupin och Lily Evans.

Lily hoppade högt upp i luften av glädje. Prefekt, precis vad hon ville! Tråkigt nog var det med Lupin, Potters vän. Fast Lupin hade aldrig varit så hemsk egentligen… vänta, vad var det hon tänkte nu? Hon skakade på huvudet för att få bort tanken. Men då fastnade den på Potter. Var han så hemsk då? Han kanske var snäll? De här tankarna var ännu svårare att få bort. Så svåra att de inte gick bort på hela dagen.

(Hemma hos James)

James tittade på sitt brev. Jaså, Evans skulle bli prefekt, tillsammans med Remus? Stackars honom. Evans är ju en riktig idiot. Eller är hon det? Det klart att hon är! Vad fick James för sig egentligen? Han tog brevet och gick in till sina föräldrar.
”Pappa, kan vi åka till Diagongränden idag?” frågade han.
”Vi behöver ändå köpa flampulver, så varför inte?” sa pappa och mamma nickade.
De gick ut på gårdsplanen och transfererade sig bort.

(Hemma hos Lily)

Det skulle nog kanske vara bäst om Lily åkte till Diagongränden med en gång, för att köpa alla böckerna. Hon sprang in i huset. Mamma blängde ilsket på henne när hon kom in.
”Mamma, kan ni skjutsa mig till London?” frågade hon snällt. ”Jag behöver köpa mina böcker.”
”Visst” sa mamma och ryckte på axlarna. ”Vart i London?”
”Charing Cross Road” sa Lily och mamma nickade.

Diagongränden var vacker, med Gringottsbanken, Ollivanders och alla de där andra ställerna. Lily vandrade in på Flourish och Blotts, bokhandeln, men mötte då en hemsk syn. Där stod Potter.

Skriv mer

Braaaaaaaa

FANTASTISKT!!!

JAG. FINNER. INGA. ORD. FÖÖÖÖR:

DIN OTROLIGA TALANG!!!! ♥

Var han så hemsk då? Han kanske var snäll? De här tankarna var ännu svårare att få bort. Så svåra att de inte gick bort på hela dagen.


Nawww, cute ♥
Älskade det (och ALLT annat)

Åh, vad glad jag blir! Irl sitter jag just nu och ler oavbrutet till ditt fina inlägg! Tack igen!