Tårar har jag några kvar

Bra!♥
För mig gör det inget att det är kort det får en att längta tills nästa kapitel ännu mera

Vad bra liljan och tack för att du skriver så fina komentar. Här kommer ett lite längre kapitel.

Kapitel 8

Folkmassan av förstaårselever jag gick med i kom fram till en stor port. Framför porten stod en smal häxa. Häxan hade en smaragdgrön klänning som satt böljande på hennes kropp. Hon hade höga kindben och många rynkor. Hennes gråa hår syntes knappt bakom hennes svarta häxhatt. Jag förstod direkt att hon verkade sträng.
- Välkomna förstaårselever till Hogwarts skola för häxkonster och trolldom, sa hon med hög röst.
Några instämde tack innan hon tog till orda igen.
- Jag heter Minerva McGonnegal och jag är biträdande rektor. Jag undervisar även i förvandlingskonst och är också Gryffindors elevhemsföreståndare.
McGonnegal vände sig om och gick in genom porten. Vi följde efter henne och kom in i en gigantisk hall. Hon gick snabbt mot en annan praktfull port. Hon tvärstannade framför porten och tog till orda igen:
- Här innanför kommer ni att bli sorterade till era elevhem, Gryffindor, Slytherin, Hufflepuff och Ravenclaw, sa hon. Ert elevhem kommer vara som ert hem här på Hogwarts. Man kan även få poäng till sitt elevhem och avdrag om man gör något fel.
Sen vände hon sig om och gick in genom porten. Vi kom in i en gigantisk sal. Det fanns fem bord i salen. Fyra bord där jag antog var en för varje elevhem och vid ett bord satt alla lärare. Framme vid lärarbordet fanns en pall och på den en skruttig hatt. När man tittade upp såg man inte ett tak utan en förtrollad himmel. Det svävade levande ljus i taket. Vid dom fyra borden satt elever och kollade på oss. Vi kom fram till pallen och där tog McGonnengal fram en pergamnetrulle.
- När jag läser upp ditt namn kommer ni fram och sätter er på pallen och ni ska sätta på er hatten, sa McGonnegal.
Allt gick väldigt fort för mig men dom jag kom ihåg var Adrian Ace- Gryffindor, Mary Adamson- Hufflepuff, William Coaley- Ravenclaw, Ann Julian- Hufflepuff och Nichole Oakley- Slytherin.
Tillslut var det min tur.
- Zoe Carter, sa McGonnegal.
Jag ryckte till och gick sakta mot pallen. Sakta satte jag på hatten och för ett tag blev det alldeles svart. Plötsligt hördes en röst och jag kunde inte avgöra om det var i mitt huvud eller om det var utanför hatten.
- Du skulle nog passa i Hufflepuff. Ja det skulle du nog göra, sa rösten.
- Hufflepuff, ropade den.
Jag tog saka av mig hatten och gick mot det bord som Hufflepuffarna satt på. Innan hade alla applåderat när någon blev sorterad men ingen applåderade för mig. En ensam tår rann nerför min kind.

BRA!♥
Fattar inte varför alla gör så.
*tycker synd om Zoe*

BRA, hoppas det kommer mer snart!!

Ja, det är bra. Längtar till mer. Och jag tycker också synd om henne? Vad har hänt?

Varför är alla oschysta mot henne ...? Hoppas man får veta det i nästa kapitel! Längtar så mycket tills då ... Mera!!!

Kapitel 9
Med nersänkt huvud gick jag mot Hufflepuffs bord. Mina ögon var rödkantade och jag lät mitt "nuvarande" röda hår hänga över mitt ansikte. Jag satte mig längst bort, alldeles ensam.
"Forever alone" var ett passande ord på mig. Sakta tittade jag upp mot lärarbordet, men det ångrade jag sakta. Jag såg rektorn och alla andra lärare titta på mig och sedan på varandra med bekymrade miner. Jag snyftade och riktade blicken mot bordet. Förskräckt hoppade jag till. Mat låg precis framför mig i mängder. Jag tog försiktigt och lade mat på min tallrik.

Efter en timma blev jag proppmätt. Då hade jag redan ätit tre portioner varmrätt och fem portioner efterrätt.
När rektorn sa något om att gå och lägg er och att följa efter prefekterna så reste jag mig sakta. Med tunga ben gick jag sakta med i folkgruppen.
Jag hade tidigare märkt att blickarna jag fått från personerna inte var hatblickar, utan blickar av rädsla. Som om jag var ett monster.

Förlåt att jag inte har skrivit på länge
Kommer tyvärr inte kunna skriva på ett tag (igen). Ska vara borta på handbollscup i helgen, därför.
Hoppas detta kapitel duger och tack för alla fina kommentarer.

det var jätte bra kapitel
hoppas det går bra handbollscupen

Heja! Hoppas ni vinner!
När du kommit hem så .. SKRIV! Det här är ju jättebra!