Inne i spelet (Medi & Fellrendión)

Hon såg på den och reste sig.
"Är det långt kvar? Vi är rätt trötta:" Hon såg på Keyla och log. Hon sträckte fram handen och i henne hand låg det ett äpple.
"Varsegod ät"

Hon log och klappade enhörningen.
"Orkar du bära os? Jag vet att vi ska gå men jag har ett gyllene äpple åt dig" Hon såg på enhörningen.
Hon log mot Keyla.
"Det var väl inget. Man vet bara hur man ska göra"

(Va? Vi är ju i staden nu?)

(ohh förlåt läste fel)

Hon log och drog framäpplet och räckte fram handen och i handen låg ett ällpe i guld.
"Såja här får du"

(Gör inget! )

Kayla gick ifrån Kendra för att gå in på marknaden.

Hon ställde sig framför byteshandlaren.

"Jag skulle vilja byta den här dolken mot det där enhandssvärdet", sa Kayla och pekade på ett fint svärd med ett fint vitt handtag.
Byteshandlaren tog emot dolken och gav svärdet.

"Jag skulle också vilja köpa den där trolldrycken", sa Kayla och pekade på en trolldryck som såg ut såhär:

Blev man skadad så kunde man helas 100% av den drycken av bara en klunk så det var värt det även om det kostade väldigt mycket.

Hon hade faktiskt ett par guldmynt som hon automatiskt fått när hon hittade staden.

"... OCH den där staven", sa hon efter en stund då hon såg en stav hon tyckte passade henne. I detta spelet var trollkarl och trollkvinna ingen direkt art utan alla kunde uttöva magi om man hade rätt vapen.


Tyvärr hade hon inte råd med mer för att hennes mynt var slut.

Hon skrattade lätt och korsade armarna och gick fram.
"jag skulle vilja ha ett sätt med pilar. I guld och ett par med gift" Hon såg på handlaren och räckte över guldmynten och fick pilarna som hon stoppade i pil väskan "tack" Hon log och började gå.
"kom nu"

Kayla drack en liten klunk av trolldrycken.
Hennes livsmätare var låg.

Sedan började den långsamt gå upp.

"Jag har tyvärr inte mer mynt, men var ska vi sova"? Frågade Kayla och följde efter Kendra.

"Du får inte vara ett sådant köpmonster" Hon log och pekade på ett hus. "Där vi kan dela rum och så betalar jag. Men du får betala tillbaka helften sen"
Hon log.
"Men vi tar det sen. Det är ljust ute och kan faktiskt kolla runt"