To be or not to be pure [SV]

Tycker Ashton är scary!! men vill ändå se mer av honom.

4. Blodsförrädare

Professor Snigelhorn slog ihop händerna för att samla vår uppmärksamhet och såg ut över salen genom sina små ögon. De hoppade medvetet över ett par ansikten och dröjde kvar vi andra - särskilt de som tillhörde hans älskade Snigelklubb. "Dåså, jag vill att ni fyller en flaska av er brygd, skriver namn och lämnar framme på katedern. Glöm inte läsa på om Levande Död brygden, sida 95 till 96. Seså, chop-chop." Han viftade med händerna åt oss att sätta igång och ljudet av stolar som skrapade mot golvet var öronbedövande.

Så fort Sarah fyllt en flaska med vår lila brygd passade jag på att putta ner ormtungorna, skatnäbbarna och belladonnafröna som jag gömt bakom kitteln i min väska. Jag hade haft tur med ingredienserna. Nu behövde jag bara bältdjursgalla, några droppar drakblod och ett hårstrå från Jake och sedan hade jag alla ingredienser för att skapa min abortbrygd.

"Hallå, smutsskalle, glöm inte fylla en flaska av din--" Jag såg hur Ashton stötte till stackars Josephene Scotts kittel och hur den, nästan som i slow motion, föll över. Det mörkt lila innehållet rann ut över bänken och ner över den korthåriga flickans skoluniform. "Oops."

Josephene stirrade stint ner på sina fötter utan att säga något.

"Vad fan gör du? Du kan inte bara bete dig hur du vill bara för att du är renblodig!" utbrast Laura Hobbs, som var Josephenes bänkgranne och som tillhörde en av de få renblodiga familjer som inte tog parti med Ni-Vet-Vem. Jag suckade. Den flickan visste aldrig när det var bäst att bara hålla tyst.

Det blev knäpptyst i klassrummet och allas ögon sneglade nervöst i Ashtons riktning. Jag kunde se hur hans ögon blev mörka och jag visste utav erfarenhet att Laura Hobbs skulle få ångra vad hon sagt, men Laura bara stod där och stirrade honom rakt in i ögonen utan att vända bort blicken. I nästa sekund hade Ashton spottat henne rakt i ansiktet.

"Blodsförrädare", muttrade han och försvann sedan ut ur klassrummet. Lucius såg sig om på mig och blinkade med ena ögat, varefter han också försvann ut. Jag kände mig illamående igen.

Det var tyst några minuter till, under vilka Laura bara stod där med Ashtons saliv rinnandes nerför kinden. Sedan höjde hon långsamt på armen och torkade bort det, varefter hon slängde en arg blick på mig och stormade ut ur salen. Josephene sprang efter henne och så fort de båda var utom synhåll återgick alla till vad de hållit på med tidigare, som om att inget hade hänt.

Jag tömde vår kittel på sitt innehåll.

5. Abortbrygden

Dagen därpå var en lördag och Sarah var på en dejt med ingen mindre än Gryffindoraren Drake Riley som precis gjort slut med fejk-gravida Brenda. Jag var inte förvånad - Sarah fick alltid sin vilja igenom. Fast inte den här gången, inte vad gällde mitt ofödda barn. Jag tänkte inte berätta om det för Jake och jag tänkte inte behålla det, det kunde hon aldrig ändra på. Och nu när jag hade dagen för mig själv passade jag på att samla ihop de resterande ingredienserna. Ett av Jakes hårstrån var lite klurigt eftersom vi inte hade pratat med varandra sedan den där kvällen och jag var inte så sugen på att ändra på det. Så jag sköt helt enkelt upp den ingrediensen till sist och bestämde mig för att fokusera på drakblodet och bältdjursgallan.

Jag hade blivit tipsad om en creepy kille i Slytherin som tydligen kunde få tag på vilka ingredienser som helst, men till ett ganska så högt pris. Pengar var dock inget problem för min del så jag bokade ett möte med den här killen vid namn Anister Dragen - en femteklassare med långt svart hår och läskigt ljusblåa ögon. Vi skulle mötas i trappan till astronomisalen, vid fönstret av den gråtande kvinnan. På dagtid var det väldigt få som passerade där vilket gjorde det till ett perfekt ställe för vårt möte.

Jag var tio minuter tidig och fick stå och vänta ett tag, men tillslut kom han lunkande upp för trappan med sin skolväska över axeln. Jag snörpte lite ogillande på munnen åt hans fettiga hår och hoppades att det hela skulle bli en snabb affär. Anister såg sig omkring för att försäkra sig om att ingen var i närheten och sade sedan med en chockerande ljus och pipig röst, "Har du pengarna?"

Jag fick anstränga mig för att inte skratta. Det hela kändes som en dålig parodi på en droghandel med hans ljusa röst och det faktum att det hela bara handlade om två ingredienser som han antagligen snott från Snigelhorns skafferi. Men jag halade fram pengarna ur min ficka och släppte ner dem i hans utsträckta, bleka hand.

Snabbt plockade han fram en liten behållare med lila-rött innehåll och en liten ask som han sträckte fram. Så fort jag tagit emot blodet och gallan vände Anister på hälen och försvann ner för trappan igen utan ett ord. Jag skakade lite på huvudet, men tänkte inte så mycket mer på den konstiga killen som jag aldrig förr lagt märke till, för nu hade jag nästan allt jag behövde. Det enda som saknades för att fullborda brygden var Jakes hår.

Det var dags att göra ett litet återbesök...

BÄst bäst bäst. Vill nog gärna veta hur det där lilla "återbesöket" som du skriver om.

Alma123!! - Tack! Haha, så bra för här kommer det!

6. Den sista ingrediensen

Det var en ovanligt fin lördagseftermiddag. Solen sken över Hogwarts marker och det kändes att våren var påväg. En av Jakes rumskompisar hade berättat för mig att han hade sett honom försvinna ut på innergården vid förvandlingskonst-klassrummen så det var där jag just nu befann mig. Den kvadratiska gräsplätten kryllade av elever som satt på marmorbänkarna, på kanten av den runda fontänen eller bara stod i klickar och pratade. Det tog en stund för mig att hitta Jake, men tillslut fann jag honom intill den stora eken. Han stod tillsammans med Noah Hunt som också gick i Hufflepuff och de pratade med två yngre tjejer ifrån Gryffindor, av eras slipsar att dömma. De skrattade tillgjort och kråmade sig inför de två stiliga sjundeklassarna.

Jag tog ett djupt andetag och stålsatte mig inför tjejernas hatiska blickar, sedan gick jag med raska och bestämda steg fram till klicken på fyra personer. Jake fick syn på mig just som jag klämde mig emellan tjejerna och slängde mig om hans hals. "Jakie!" utbrast jag tillgjort samtidigt som jag ryckte till mig ett sandfärgat hårstrå.

Jake ryckte till och gav ifrån sig ett, "Aj!" och jag släppte taget om honom. Han masserade sin hårbotten och såg förbryllat på mig. Jag kunde inte låta bli att njuta av hur han stod där som ett fån och inte visste hur han skulle bete sig. Så jag log extra oskyldigt och sade, "Oops, min ring måste ha fastnat i ditt hår. Förlåt."

Som förväntat kände jag tjejernas hat stråla mot min ryggtavla för att ha tagit all uppmärksamhet från dem och jag bestämde mig för att jag hade gjort mitt. "Nej, nu måste jag kila. Vi ses." Jag blinkade med ena ögat mot Jake och försvann sedan iväg, medveten om att jag hade deras fulla uppmärksamhet.

Just som jag klev in genom dörrvalvet igen fick jag ögonkontakt med Lucius som stod knappt två meter bort. Hans ögon var smala och misstänksamma och pendlade mellan mig och Jake. Fan. Hur mycket hade han sett?

"Lucius", hälsade jag med en nick åt hans riktning. Ashton var inte med honom för en gångs skull, tack och lov.

Lucius höjde på ett ljust ögonbryn. "Varför snackade du med smutsskallen Presley?"

Jag kände mig lättad över att han uppenbarligen inte sett mig slänga mig runt hans hals och stängde diskret handen i vilken jag hade Jakes hårstrå. "Presley och jag jobbar tillsammans på ett projekt i astronomi, om du måste veta", sade jag kyligt.

Lucius fnös. "Det är så förnedrande hur de tvingar oss renblodiga att beblandas med sådana som han", spottade han fram och slängde lite med sitt halvlånga, vitblonda hår.

"Äh, gå och dra något gammalt över dig, Lucius", snäste jag och började gå därifrån men Lucius fattade tag i min arm. Efter att ha sett min giftiga blick släppte han dock taget, men sade lågt, "Du bör inte visa dig öppet med smutsskallar, Alexis. Det kan bli din undergång och då kan varken jag eller din bror hjälpa dig."

"Vad får dig att tro att jag vill ha er hjälp?" väste jag tillbaka och gick därifrån med ilskan bubblande i magtrakten. Att han hade mage att säga åt mig vad jag borde och inte borde göra. Jag fnös och satte fart mot Ravenclaws sällskapsrum.

åh vad härligt åh vad härligt! platta till herr malfoy en gång till ä'r du snäll!

Oh... Jag vaknar upp med en hemskt verkande rygg på grund av fem timmars bilsittande och så har du lagt ut tre kapitel... Någonting bra fanns där alltid!
Alexis, fett skön hahahah
Mer??

Jag vill bara ha mer mer mer! Alltså haha undrar hur Presley reagerar egentligen? & Vafan är Lucius lite småsugen på Ashtons syster eller vad är det frågan om? HAHA! Okej jag är nyvaken så kan vara därför jag är helt efterblivet störd... Men åh det är så bra och jag vill bara läsa mer! :O ♥

Åh tack för att du taggade mig!! Har läst ikapp allt nu och jag älskar det!

NI förgyller verkligen min dag med era fina kommentarer, så för att uppdatera något så får ni här en kort, ganska intetsägande del, men det är i alla fall något! Puss på er ♥

---

Sovsalen var tom när jag kom dit så jag satte mig på knä bredvid min himmelssäng, drog ut kofferten och hann just stoppa Jakes hårstrå i en liten glasbehållare när dörren till toaletten öppnades. Som ett rådjur fångat i strålkastarljuset slog jag upp blicken och fick syn på Sarah som stod i dörröppningen med armarna korsade över bröstet.

"Vad gör du?" undrade hon med misstänksamhet i rösten.

Jag lade ner behållaren i kofferten och stängde lugnt locket. "Jag skulle bara se ifall jag hade lagt min stickade tröja i kofferten. Jag kunde inte hitta den och jag frös så..." ljög jag och sköt väskan under sängen igen.

Sarah gick bort till min säng. "Du menar den här?" frågade hon och höll upp en grå långärmad tröja som hon plockat upp från min säng.

Jag ställde mig upp. "Ja, där är den ju!" utbrast jag med fejkad förvåning och drog på mig den. När jag hade dragit den över huvudet möttes jag av Sarahs menande blick. "Vad?"

"Lex, jag har känt dig ett bra tag nu, jag vet när du inte talar sanning. Du har fått tag på alla ingredienser eller hur? Du tänker verkligen göra det", konkluderade Sarah.

Jag suckade och tänkte att det var lika bra att erkänna, lägga korten på bordet. "Jag är ledsen, Sarah. Jag vet att du inte vill att jag ska göra det men jag kommer inte ändra mig, det finns inget du kan göra åt saken. Tyvärr", sade jag och rättade till mitt hår i spegeln som hängde på väggen intill min säng.

Sarah var tyst en stund, sedan suckade hon tungt som hon alltid gjorde när hon gav upp. "Fine. Jag antar att det inte finns något mer jag kan göra. När hade du tänkt göra det?" sade hon och nickade mot min koffert.

Jag log, glad över att hon äntligen accepterat mitt beslut. "Ikväll vid middagen, när tjejerna är borta i stora salen och äter. Och du behöver inte va med, jag vet hur jobbigt du tycker att det är."

Sarah nickade och slog bort blicken. "Jaha, nej, jag måste ner en sväng till biblioteket, vi ses sen..." sade hon avvikande och började gå mot dörren.

"Herregud, du är så genomskinlig, Sarah. Sen när 'går du ner en sväng till biblioteket'? Du ska träffa Drake, eller hur?" sade jag. Sarah rodnade och jag skakade lite på huvudet. "Bara gå."

Känner på mig att nåt dåligt kmr hända i samband med brygden...
Du skriver awsome, älskar det ♥ Längtar efter mer 83