Profetissan (prs

" Jadå " sa Emanuel och David samtidigt.

((Kan vi inte bara hoppa fram tills det börjar hända saker? Detta är mest tråkigt och det finns inget att skriva ))

(Okej men hur ska man få med portalen på ett sätt så man kan skriva ner det?)

((Du sa i meddelandet att dem skulle höra en röst kalla på dem, vi kan väl använda det? Så vi hoppar fram till första dagen eller andra natten och då börjar karaktärerna höra röster som kallar på dem? ))

(Ja där kan vi hoppa första natten )

David gick mot ravenclaws uppehållsrum det hade varit en härlig fest som alltid han brukade inte äta så mycket men han tog så mycket han orkade. Han sa lösenorden och gic in i sällskapsrummet han såg sig om på de blåa sofforna och fåtöljerna men han tänkte inte sätta sig. Han ville sova han gick upp och la sig i sin säng i sovsalen hans kofert stod redan där. Sart sov David och reste in i drömmarnas värld.
" David kom David kom " sa en röst
" Vart är du vem är du ? " frågade David han såg sig om han gick i mörker.
" David kom David kom " sa rösten igen.

((Bra )

Amy vred sig om i sömnen.
Hon hade hittat sina vänner nästan så fort hon kom av tåget. Hon hade haft en underbar kväll, och bara fått lite panik när hon insåg att dem skulle börja öva inför GET proven i år. Inget hade hänt under dagen som skulle kunna ge upphov till obehagliga drömmar.
Men i sömnen såg hon hemskheten. Hon såg personerna som hon hade behövt åka tåget med stirra på henne med ögon utan pupill eller iris. De viskade saker Amy inte kunde höra samtidigt som de sakta närmade sig henne. Amy bakade oroligt och sträckte sig efter sin trollstav, som hon inte hittade någonstans.
"Men för i...!" Plötsligt blev allt svart, allt Amy kunde se var sina händer framför sig.
"Amy kom" sa en röst om och om igen.
"Varför då?" frågade Amy och kollade vart rösten kom ifrån. Hon såg bara en tom svarthet, det var inte ens mörker, det vara tomt och svart.

David såg sig om han gillade inte mörkret han lyssnade efter den där rösten vad ville den honom?
" David kom " sa rösten igen
" Vad vill du vem är du? " frågade David han visste att han inte skulle få något svar men han kunde försöka iallafall

((Eftersom att du har så många karaktärer, är det möjligt att du skriva några av dessa i samma inlägg, annars kommer jag behöva skriva massa onödiga kort inlägg Jag baserar också mina inlägg på dina så att historien ska gå ihop, så jag vågar inte skriva något mer förrän du har gjort det ))

( Okej )

" Emanuele kom " sa en röst Emanuele såg sig om han var i en dröm han såg sig om det var mörkt överallt
" Vad är du ? " frågade Emanuele
" Emanuele kom " sa rösten igen innan den försvann

" Will kom " sa rösten hon såg sig om det var bara mörkt överallt hon försökte lyssna från vilket håll rösten kom.

Amy stirrade sig vilt omkring i tomheten. Hon började förstå att det var en dröm. Vilket sällan hände. Rösten tycktes bli lägre och lägre och lägre, som om den lämnade Amy. Den ekade i tomheten. Amy insåg hur övergiven hon kände sig. Hon önskade att det svarta var mörker snarare än tomhet, hon gillade mörker, det fanns något spännande med det. Det fanns inget kul med tomhet.
"Jag tror jag redan är här" ropade Amy till rösten. "Eller så får du förklara dig lite bättre!" Hon korsade armarna över bröstet och väntade på ett svar.