Prs(Elinthemagicwitch)

Lei varken hörde eller märkte något. Hon sov alltför tungt. Hennes sömn var orolig, hon var stel och tyst.

Samtidigt, lite längre bort i hamnen, gick en kort och knubbig kvinna. Sagoberättaren. Hon log då hon såg sitt vinröda skepp komma in i viken. Hon väntade till det stod stilla intill henne. Ett rep kastades ner. Kvinnan började klättra. Hon kom upp. En man som var helt nerblodad och äcklig log glatt mot henne. Han välkomnade henne och man så att en bit av hans tungspets var avhuggen. Kvinnan log när han började se skrämt på henne. "Du är glad och frisk!" sa hon. Mannen log genast igen. Han eskorterade kvinnan till sitt sovrum. Hon klädde sakta av sig och lade sig i sängen där hennes älskare redan låg. Han log varmt mot henne. Hon log tillbaka, hatade honom extra mycket då....

Lei vaknade med ett ryck och tryckte en av knivarna mot den unge mannen strupe. Bara ett par minuter hade passerat. Lei var osäker, men drömmen hon nyss drömt...."Res dig upp, annars är du död!" fräste Lei hotfullt. Hon tänkte ta sig till viken där båten legat i hennes dröm, och hon behövde skydd. Mannen var ett utmärkt skydd.

Texas såg att det var den unga tjejen från puben. Han reste sig hastigt upp. Hon höll en kniv mot hans strupe. Han tittade henne i ögonen samtidigt som han fingrade för att få upp luckan bakom ryggen. Han fick greppet om en av sina pistoler och han drog upp den och riktade mot hennes huvud.

" Vad gör du här?!vad vill du?, skrek han. Han var inte rädd för hennes ynkliga kniv längre. Han visste att ett enda skott kunde döda henne nu.

Lei log mot pistolen. "Ännu bättre!" mumlade hon för sig själv. "Skrik inte, vill du bli dödad eller?" väste hon sedan irriterat. Mannen borde veta att det var dåligt att skrika. Nu kunde vem som helst komma och slå ner dem. "Idiot!"
"Jag tog mig en tupplur som blev alldeles för kort, men jag måste kolla om det stämmer! Om den är där! Kom nu, du får skydda mig!"

Texas skrattade svagt åt henne.
" Jasså? och vad får dig att tro att jag skulle skydda dig?, mumlade han.

Han tittade ner på hennes tunna kropp och förstod att hon behövde skydd, men till vad visste han inte men han skulle ta reda på det.

" Vad är det du behöver skydd till föresten?, muttrade han.

"Kanske att jag just nu har min andra kni riktad mot din röv. Om du rör dig nu kommer den åka upp i ditt arsle, jag kommer sticka in min andra kniv i din hals, ta din pistol när den faller ur din hand och skjuta dig."
Lei log busigt och fnissade lite. Det var lätt som en plätt det här. "Du får veta om du kommer med mig!" svarade hon lättsamt. Hon tänkte lirka ur honom nyfikenheten, få honom att komma. "Snälla?" bad hon mot hans hals. Hur mycket hon än hatade det visste hon att det var en svaghet hos män när hon rörde dem eller liknande. Det var en av de mycket få sätten att övermanna en av manligt kön.

" Jag kan skjuta sönder din skalle med ett enda skott, sa Texas orädd.

Han log snett mot henne när hon rörde vid honom.
" Nej, jag har andra saker för mig, sa han nonchalant.

Han satte sig ner fortfarande med pistolen riktad mot henne.

"Du är för långsam!" skrattade Lei roat och skar honom lite på halsen. Hon ilsknade till då han inte föll för hennes trick. "Du har inget annat för dig, det vet vi båda. Du är fattig, äcklig, hemlös liten människa. I slutet kommer du inte betyda något alls och ingen kommer minnas dig. Du är bara ett minimalt gupp på en lång väg."
Hon tryckte kniven lite hårdare mot hans hals. Blodet sipprade långsamt fram under hans adamsäpple.

Texas reste sig upp.
" Nu är jag jävligt trött på dig!, väste han.
Han torkade ilsket bort blodet med sin skjortärm, sedan tog han hastigt tag i hennes armar och tryckte upp henne mot väggen. Han pressade pistolen hårt mot hennes panna.
" Du är inte så rik du heller sötnos, flinade han.
Han höll fast hennes ben mellan sina egna.

" Jag tänker inte göra nåt för dig gratis!, fräste han.

Lei skrattade ljudlöst. "Jag märker det!" retades hon. Hon vände på huvudet och öppnade munnen så att pistolmynningen åkte in i hennes mun. Hon spottade in i pistolen. "Oops!"
Hon vände tillbaka huvudet och såg roat på honom. "Rikare än dig, sötnos. Fint guldhalsband förresten, tack!" mumlade hon och kysste honom retsamt på hakan. "Båten. Båten är priset." sa hon sedan enkelt. "Den vinröda båten finns. Sagoberättaren talade sanning!" viskade hon vidare, lugnt och stilla. Hon höll hanns blick med sina genomborrande, isblå ögon. Hon tänkte få honom att komma med, svårighet med saken sket hon fullständigt i.

Texas suckade tungt. Han strök undan lite hår från hennes ansikte.
" Du,gullet. Du får hundra guldmynt om jag slipper följa med dig, viskade han i hennes öra.

Han släppte hennes händer men stod fortfarande kvar framför henne.