[PRS] Jessica Tonks och Akrobaten

Hon blev röd om kinderna och skämdes över hennes fråga. Det skrämde henne lite att hon satt bredvid någon som dödat folk men hon hade en känsla att Nathan inte var ond. Att han var Dödsätare kunde ju bero på att hans föräldrar var det och Florence visste hur det var med föräldrar som förväntade saker från en. Kanske inte riktigt ville hennes föräldrar att hon skulle döda men deras mål var att hon skulle ha högsta betyg i allt och hon ville absolut inte svika dem. Hon kände oron över hennes föräldrar återvända men gjorde allt för att bli av med den.
Florence märkte att Nathan hade tagit upp en plånbok och blev chockad över att se muggarpengar.
"Jag som trodde att du inte gillade något som hade med mugglare att göra," sa hon.
Sedan kom hon på att Nathan borde vara rätt äcklad av att prata med en mugglarfödd. Hon bet sig i läppen och såg ner på bordet.

"Tja, jag handlar i mugglarbutiker ibland" mumlade Nathan. Kläderna han hade på sig nu, byxorna och tröjan hade han köpt här i London. "Och...jag har egentligen inget emot mugglare så mycket...Det är mina föräldrar" mumlade han sedan. Det var svårt att förklara för honom.
En servitris kom fram och log mot dem. "Vad vill ni beställa?". Nathan log svagt tillbaka. "Jag tar en kaffe och en skinksmörgås". Han såg sedan frågande mot Florence.

Nathan var så förvirrande, tyckte Florence. Hon såg på medan han beställde och fick lite smått panik när hon såg Nathan kolla på henne.
"Jag eh... vatten blir bra tack," sa hon.
När servitrisen gick från deras bord återgick Florence till att vara röd i ansiktet. Vad var det för fel på henne? Hon försökte desperat att hitta på något att säga.

Servitrisen gick iväg och Nathan såg mot Florence igen. "Så...." började han men tystnade sedan en stund igen. "Kul att börja skolan igen nu om någon vecka?". Han längtade, för där slapp han vara dödsätare, han kunde bara koncentrera sig på studierna.

Florence bara nickade som svar men tvingade sig själv att skärpa sig.
"Eh... ja. Fast jag kommer sakna skolan, jag vet inte vad jag ska göra när skolåret är slut," sa hon.
Hon hoppades att hon inte lät fånig, hon var inte van med att prata med klasskamrater.

"Jag vet exakt vad jag ska göra mumlade Nathan. Hans föräldrar hade tänkt ut vad han skulle göra, de ville att han skulle jobba för ministeriet. Nathan ville dock det inte själv...
Servitrisen kom tillbaka efter en stund med det de beställt och han tog försiktigt en tugga av sin smörgås.

"Det är ju bra," sa Florence. "Så, du tillhör Ravenclaw om jag inte har fel?"
Hon var säker på att han inte visste vilket hon tillhörde och hon kände sig som en stalker som visste saker om honom. Det var inte direkt så att hon tjuvlyssnade på folks konversationer och så, hon såg och hörde helt enkelt saker som hon kom ihåg. Hon undrade om någon på hela skolan kände till henne.

Nathan nickade. "Ja, och du tillhör...". Han kunde aldrig slutföra den meningen, han var inte säker på vad hon tillhörde för elevhem, han hade inte sett henne så mycket. "Hufflepuff eller Slytherin?" gissade han och skämdes lite för att han inte visste. Han drack lite av sitt kaffe tyst.

Hon fick ännu varmare kinder och önskade att något av hennes mod från skogen skulle komma tillbaka.
"Slytherin," sa hon.
Hon undrade om han tyckte att det var konstigt att en mugglarfödd tillhörde elevhemmet, hon visste iallafall att Salazar Slytherin skulle skämmas att ha Florence i sitt elevhem.
Hon märkte att hennes glas vatten stod på bordet så hon tog glaset med sin darrande hand och innan hon hann reagera råkade hon tappa glaset på bordet.

Nathan nickade, han hade åtminstone haft det som förslag...Han fortsatte dricka sitt kaffe och ryckte till då vattenglaset gick i bitar på bordet. Snabbt tog han fram sin stav innan servitrisen hann komma och mumlade en formel så glaset blev helt igen. Snabbt stoppade han undan sin stav också. "Hur är det?" undrade han och såg på Florence.