Roll med DrangonFantasy och Lavendelkvist

"Nja, vi har ju bönor i alla smaker, men.. Tack förresten, för grodan." säger Remus och äter upp den goda chokladen efter han slått till grodan så att den är still.
"Vilket är ditt favoritämne?"

Sheila ser ner på sitt kort, Merlin. Han var en stor trollkarl härifrån, det visste hon. Hon nickadeåt Remus, "Ingen orsak." mumlade hon enkelt.
"Ja, Alkemi, men det har ni inte va? Men trollformellära och svartkonster....och försvar mot svartkonster." hon såg upp på dem, "Ni har inte svartkonster heller? Eller hur?" sa hon nästan undrande.

"Nej, men vi har försvar mot svartkonster och trollformelra." sade Remus och kikade på klockan. De skulle vara på Hogwarts om bara någon timme.
"Snart framme." sade han sedan.

"Ni borde lära er det ni försvarar er emot, det hjälper." sa hon bara och ställde sig upp.
"Bäst att jag går och byter om då, vi ses." log hon åt killarna tog sin uniform och försvann ut i korridoren till toalettera.

Killarna började byta om under tystnad tills Sirius sade
"Jaså, Remus, det är trevligt att du har skaffat en tjej."
"Ursäkta mig? Men jag träffade henne idag. Det går faktiskt att umgås med en tjej utan andra avsikter än vänner Tramptass."
Remus knöt sin slips och sedan hjälpte han de andra att knyta sina.

Sheila kom tillbaka i svart Hogwartsuniform och kjol. Ingen slips eller märke som visade vart hon tillhörde än. Hon kom in och såg killarna, alla i lika röda slipsar. Hon var nervös nu, vilket hon gjorde allt för att dölja då tåget stannade.

"Dåså" sade Remus, "ska du färdas med förstaårseleverna eller med oss till slottet?" frågade han medan han lyfte ned koffertena från bagagehyllan.

"Förstaårseleverna." svarade Sheila och tog emot sin koffert.
"Tack." log hon och de började ta sig fram i korridoren. Då de var på den gråa och regniga perrongen vinkade hon adjö till dem och ställde sig vid ett gäng skrämda förstaårselever. Hon var mycket längre än någon av dem och de såg skämdare ut än vad hon kände sig.

Killarna satte sig i vagnarna som stod och väntade på dem på en gräsplätt en bit bort.
"Jag är hur hungrig som helst!" utbrast Sirius när de satte sig ned.
De började fara iväg mot slottet i en lagom fart.

Regnet öste nu ner Sheila och de andra eleverna var dyngsura då de kom fram. De såg knappt slottet i det gråa vädret och huttrande lämnades de i ett rum för att invänta ceremonin. De såg alla ut att mer eller mindre simmat över sjön och Sheila hackade tänder med blåfrusna läppar som inte enbart berodde på kyla utan nervositet med.