Den gyllene rosens hemlighet

:O What?!?! MER NU MÅSTE FÅ VETA VAD SOM HÄNDER!!

Oh gosh I love it gaaaah vill ha mer 83

BRA!! Nu blev det spänande skriv mer så fort du kan

AWESUME!
Gud vad spännande det är.. Men lite läskigt också o: Hoppas det kommer mer snart. Shiet vad det ska komma läskiga flickor överallt! Kram

Så braaa!!

Kapitel 4
Jag vaknade dagen därpå med ont i nacken, jag hade nämligen flyttat över min madrass till mammas och pappas rum, med ursäkten "jag drömde en asläskig dröm igår" och jag fick. Dock var jag inte van vid att sova på golvet, vilket ledde till ont i nacken. Redan då jag vaknade, 09.30, bestämde jag mig för att besöka Harry. Det hade bara gått några dagar, men längtan efter honom var så obeskrivligt stor.
Så jag hoppade på min neongröna, svarta och lila cykel och susade iväg mot Privet Drive. Jag letade överallt där han brukade gå, men han fanns ingenstans. Jag insåg att jag måste göra en hemsk sak; knacka på hos Dursleys.
Jag tog ett djupt men beslutsamt andetag, gick fram till den blankpolerade dörren och knackade på. Knackningen besvarades av den jag önskade minst att träffa; Mr Dursley. Han tittade misstänksamt.
"Vem är du?"
Jag tog ett djupt andetag och började hitta på.
"Joo, jag heter May, och jag är en kamrat från Harrys gamla skola. Han hade arbete som skulle tas hem i skolan. Man skulle gärna gå igenom det också, och jaa, jag erbjöd mig. Snälla, Mr Dursley, kan jag få komma in?"
Jag bet mig i läppen och hoppades att det skulle funka.
"Kom in då", grymtade Vernon.
Jag fick kämpa hårt för att inte skrika "YES" och hä upp näven i luften. Jag gick istället upp mot hans rum, som han hade berättat för mig låg till vänster när man kommit upp för trappan. Jag tog i dörren. Den var låst. Jag låste upp med nyckeln som satt i hålet. Jag öppnade dörren, och såg Harry sitta på sängen. Han såg väldigt deppig ut, men då han tittade upp sken han som en sol.
"May!", ropade han förtjust och sprang fram till mig.
Jag skakade häftigt på huvudet.
"Schhh! Jag ljög förbi mig Mr Dursley, och om han får veta att vi är ihop.. Jaa, du förstår."
Han nickade, men gav mig en puss på kinden. Jag fnittrade till. Vi satte oss på sängen då jag såg något konstigt.
"Harry, varför är fönsterluckorna igenspikade?"
Harry log svagt.
"Ja, just det ja. Det kom en husalf till mig och sa att jag inte fick fara tillbaka till Hogwarts, och jag sa att jag visst skulle det, men då gjorde han sönder en tårta som Moster Petunia hade bakat till gästerna den kvällen, rakt i ansiktet på gästerna. Och.. Jag fick liksom credit för allting."
Jag såg förfärat på honom.
"Och nu får du inte komma tillbaka till Hogwarts för de?"
Han log sarkastiskt.
"Ja. Och nu ska jag börja på lilla trevliga Stonewall High. Men May, du ska se, att jag SKA komma tillbaka."
Jag skrattade, och såg förälskat på honom.
"Jag visste nästan att du skulle säga det.", sa jag medan jag log stort, väldigt stort faktiskt.
Han öppnade munnen för att säga något, men avbröts av Mr Dursley.
"Är ni klara snart?", ropade han med en väldigt misstänksam ton. Jag pussade Harry hejdå, och gick sedan ner. Jag såg att Dudley åt mat i köket. Han såg åt mitt håll. Jag duckade, men för sent.
"May?"
Jag stönade. Det här var det sista jag behövde. Jag skyndade mig ut på gården, men Dudley följde efter.
"May, vänta!"
Jag himlade med ögonen. Vad förväntade han sig? Han hade för fan mobbat min kärlek, han var en mobbare, han var elak, han var fet och såg inte bra ut. (Inte för att de två sista spelar roll alls, men ändå) Jag vände mig ändå om.
"Snälla, lämna mig ifred. Och vad vill du?"
Han rodnade lite och tittade ner i marken. Jag spärrade upp ögonen. Han var verkligen kär, och då menar jag inte kär som att man gillar personen lite grann, utan KÄR.
"Jag ville bara säga... Att jag är kär i dig."
Jag gömde ansiktet i händerna.
"Jag vet det. Men.. Jag är inte kär i dig. Du måste förstå att jag.." Mina ord tonade ut. Jag höll på att börja gråta. Bakom jobbaren kanske det fanns en riktig person. Han sa inget, och där stod vi bara.




Mer?

jättebra!

JA ÄNTLIGEN MER.
Du skriver så bra

Bra

OH YES MER PLEASE ♥