Bittersweet and strange. [PRS]

Catherine~

Hon undvek hans blick och såg sig lite diskret om vid bordet. Alla verkade redan ha någon att prata med, vilket gjorde henne lite nedstämd. Hon bet sig löst i läppen och såg upp då en av de äldre eleverna tilltalade henne. Hon svarade efter att ha insett att han faktiskt pratade med henne. Han verkade trevlig, gick fjärde året. Hon log svagt mot honom, glad över att hon funnit någon att prata med, som inte verkade bry sig om blodstatus.

William pratade med Tanja och några killar. Han kände en av killarna redan, det var hans mors vänninnas son. Också renblodig. Han hade väldigt kul med dem och åt och skrattade mycket.
Tillslut försvann all mat och det var dags för prefekterna att leda alla till deras rätta salar.

Catherine~

Hon gick sist i gruppen, såg med stora ögon på allt de passerade. Tavlorna, trapporna, allt. Det var en häftig upplevelse, och hon hade svårt att förstå att hon skulle gå där de kommande åren. Deras saker var ju redan på rummen vilket hon var väldigt tacksam för, hennes koffert var riktigt tung. När prefekterna lämnat dem sjönk hon ner på sin säng och gömde ansiktet i kudden. Hon var väldigt trött och ville gärna sova.

William var inte alltför fascinerad som vissa andra var. Han hade ju sådant hemma, i alla fall någon pratande tavla som föreställde döda släktingar. Då de var i sina sovsalen bytte han snabbt om till en pyamas och kröp ner i sängen. Med ett glatt flin på läpparna somnade han.

Catherine~

Hon vaknade tidigt morgonen därpå och klädde snabbt på sig kappan och satte sedan upp håret i en lång fläta som hon sedan satte upp på huvudet.
Hon hann utforska lite innan frukosten. En halvtimme senare hade hon placerat sig vid de långa bordet. Ännu var det inte allt för många elever som åt, men det skulle väl ändras snart. Hon öppnade sin bok samtidigt som hon stoppade in en bit av maten i munnen, tuggade lugnt.

William vaknade ganska tidigt och tog sig upp. Han klädde sig i sin skoluniform av bästa kvalité och stoppade sin väska full med alla skolböcker han behövde för dagen, och sin stav.
Sedan tog han sig till matsalen. Knappt några var vid Slytherinbordet igen. Han såg en och skyndade sig dit. Men då han kommit tillrcäkligt nära såg han att det var Catherine. "Åh hej smutsskalle" sa han hånfullt.

[ Jag måste tyvärr logga ut. Vi hörs imorgon ]

(Okej, sov gott ;3)

Catherine~

När någon tilltalade henne tappade hon bort sig helt och hållet. Hon såg upp och bet sig hårt i kinden då hon såg vem det var. Räckte det inte med att hata henne? Var han tvungen att använda sådana ord också? Hon försökte ignorera honom, men visste redan själv att det aldrig skulle gå. Förr eller senare skulle hon få nog och då skulle hon inte kunna dölja det längre. Hon var minst lika skicklig som honom, kanske bättre till och med? Vem visste liksom?

William satte sig en bit bort ifrån Catherine och började äta. Han älskade redan maten på skolan. Samtidigt tog han fram sitt schema för att återigen kolla igenom vad för lektioner de hade. Första lektionen var trollformellära med Gryffindorelverna. Han suckade smått. Han tyckte själv om alla elevhem, men det fanns alltid rivalitet som han visste mellan de två elevhemmen.
Tillslut började fler och fler strömma in i matsalen, bland annat Tanja och de andra han gjort sig vän med.