[PRS] Mellan Hedwig96 och mig

Pappa har skaffat jobb i Stockholm. Jag vet inte ännu när vi ska flytta, säkert när jag är färdig med skolan.
Skrev jag på min telefon och sände det iväg till Lisse.
Jag kastade mig på rygg i sängen och lade händerna bakom huvudet. Jag hörde hur mamma grälade på pappa och hur fläkten surrade. Jag såg på klockan. Trots att den bara var tio före sju gick jag till badrummet, tog en dusch, tvättade tänderna, gick till mitt rum och kröp ner under det varma täcket. Jag sneglade på telefonen som var på bordet brevid sängen. Jag hade inte ännu fått något svar av Lisse.
Mathias var säkert ute ännu. Varför hade han inte kommit hem ?

Telefonen pinglade till. Det var från Sebbe. Kanske det var nåt viktigt ändå.
Jag öppnade meddelandet och läste. Flera gånger om. "Det kan inte vara sant" utbrast jag högt. Jag kastade mig på sängen. Tilde som fortfarande satt på mitt golv såg undrande på mig.
"vad är det, har det hänt nåt"
"vad det är, det är för jävligt"
Hon plockade upp telefonen från golvet där jag lämnat den och läste meddelandet.
hon såg frågande på mig "och"
"Sebastian skall flytta till Stockholm fattar du väl, vi kan inte ses mer"
"det kan ni väl visst"
" ja men det är ju jättelång väg och man måste åka båt dit, du för står inte. Vi har varit bästa vänner så länge jag kan minnas" utbrast jag förfärat.
tilde kom och satte sig på min sängkant
"jag förstår dej nog" sa hon tyst.
Nej du gör inte tänkte jag dystert, ingen förstår. jag tog upp mobilen och svarade:
Neej , du kan inte mena allvar. Snälla säg att su skämtar
trots att jag visste att det inte var ett skämt.

Telefonen vibbrerade på bordet och flyttade sig en liten bit
Jag sträckte mig efter telefonen läste igenom meddelandet från Lisse och suckade.
Jag skämtar inte! :'( Men jag kommer nog ändå säkert flytta hemifrån snart. Kankse om ett år. Men vi har ju telefoner och datorer och jag lovar att hälsa på här i Finland så ofta jag kan och får för pappa och mamma.
Skrev jag och skickade iväg till Lisse.
Jag lade telefonen tillbaka på bordet och såg upp i taket. Mathias kom in och man såg att han hade gråtit. Jag vände mig på sida utan att säga ett ord.
Mathias mumlade något som jag inte hörde, och han pratade antagligen i telefonen. Jag blundade och försökte sova med jag kunde inte.
- Kan du inte vara tyst en stund ? Sade jag irriterat och såg på Mathias.
- Ta det lungt. Fräste han surt.

Det är inte samma sak tänkte jag sorgset efter att ha läst hans meddelande. Inte alls samma sak.
"kan du gå nu" sa jag till Tilde, det var egentligen inte ens en fråga.
"Värst vad du blev deppad, hej komigen se lite gladare ut"
"GÅÅ" jag pekade mot dörren.
"Jaja som du vill" svarade hon och skyndade ut ur rummet.
Jag suckade djupt och lade mig på mage, med ansiktet tryckt ner i dynan.
Det sker förändringar i livet hela tiden, en del mindre andra större. En del bättre andra sämre. Men vanligtvis la man inte märke till dem.

Jag kunde inte sova. Jag steg upp från sängen och gick till nedre våningen. Mamma och pappa satt i soffan och såg på tv. Jag smög ljudlöst förbi så att de inte märke och drog på mig skorna. Jag gick ut i den friska luften och drog ett djupt andetag. Det hade börjat mörkna och det duggregnade lite. Jag började gå ner för backen från vårt hus och gick in på ett café som fanns där nära.

Jag gick och la mig tidigt den kvällen. Jag hade inget annat att göra, dessutom hade jag varken humör eller tålamod.
Jag sov oroligt och vaknade många gånger om och om igen.
När morgonen grydde var jag supertrött trots att jag sovit i 10 timmar.
Jag hade svarta påsar under ögonen. När jag satte mig upp blev jag så ur i huvudet att jag måste lägga mig ner igen.
Jag kände på min panna, den kändes varm. Kanske jag hade feber. Jag slöt ögonen och somnade.
"Elisabeth, Elisabeth vakna" mamma satt på sängkanten " du missar bussen om du inte stiger upp nu"
"jag mår dåligt" sa jag svagt "kanske jag har feber"
Hon la handen på min panna "den känns faktiskt lite varm, kanske det är bäst att du stannar hemma idag. jag meddelar skolan.
Jag nickade trött och somnade.

På kvällen hade jag gått hem efter att jag druckit en fanta. Jag gick in på mitt rum och såg om Mathias sov - Vilket han gjorde - Jag lade mig på rygg i sängen och somnade om en timme.

På morgonen när jag vaknade var jag hur pigg som helst. Mathias hade gått till skolan för länge sedan med sina vänner
Jag klädde snabbt på mig, åt morgonmål och började gå till skolan. Jag började med det jag skulle göra och snart var skolan slut igen. Jag undrade var Lisse var. Hon var kanske sjuk eller något. Tänkte jag och ringde upp henne.

Telefonen ringde.
"Hallå" svarade jag med hes röst. Det var Sebbe som undrade varför jag inte varit i skolan idag.
"Ja, jag är sjuk och har feber. Jag har sovit hela dagen. Jag steg faktiskt nyss upp för att mamma tvingade mig att äta någonting."
Vi pratade en stund och sedan sade vi hejdå och lade på.
Jag satte mig vid köksbordet. Mamma hade gjort broiler och ris till middag. Egentligen hade jag ingen matlust men jag tvingade i mig några tuggor för att få mamma nöjd.