Roll mellan Justme! och ErisedStone :)

"Vi, som i jag och den där tjejen?" sa jag elakt, för att få Zayn att tro att jag inte börjat tycka om henne.
"Ja, Cassandra heter hon" sa han som om jag vore dum.
"Vet jag väl" suckade jag och reste mig.
Det var dags för nästa lektion.

Jag var arg och sårad. Jag reste mig och låste in mig på tjej toaletten. Jag fick syn på Nina som satt i hörnet och grät.
- Hey, vad är det ? Frågade jag och satte mig på huk brevid henne.
- Bry dig inte. Sade hon kyligt. Jag ryckte på axlarna och satte mig på govet brevid henne iallafall.
- Jag har nästan inga vänner kvar. Sade hon till slut och såg på mig.
- Du har ju mig. Eller om du vill menar jag. Sade jag lågt och såg ner i golvet.
- Lina nickade och gav mig en snabb kram.

Jag och Zayn gick in på lektionen och satte oss.
Läraren gick igenom.
För en gångs skull lyssnade jag, kanske bara för att Andrew inte var med på det lektionen.
Vi hade tydligen teknik.
Läraren delade ut batterier, batterihållare, en glödlampa, ett par sladdar och en strömbrytare.
Vi skulle uppfinna en lampa.

Jag och Lina gick in till lektionen. Vi höll varanndra i armkrok och till och med läraren tystnade. Jag satte mig på min plats och började med uppgiften som jag bara hade hört hälften av. Det känndes bra att ha en vän förn stund, även fast jag visste att hon skulle försvinna redan idag.
Jag suckade och lämnade upp min uppgift på katedern.

Jag måste erkänna att jag härmade Amandas idé. Jag var inte så duktig i skolan, och särskilt inte på teknik.
Läraren sa att jag var bra och gick vidare tills nästa bord.
När hon kollat på allas lampor var lektionen slut.

Lina var int med mig mer. Jag gick ensam till matsalen som vanligt. Jag tog en bricka och köppte lite matcåt mig. Jag satte mig vid mitt vanliga lilla bord och smuttade lite på min cola. Jag var inte så hungrig, men jag åt ändå.
Lina sneglade på mig, nu med sin "Herregud, vad barnslig hon är" blick. Jag suckade och förde bort min bricka till ställningen som man skulle lämna dem på.

Jag gick till matsalen och ignorerade de som följde efter mig.
De ville anteckna vad jag tog för mat och skriva det i skoltidningen.
Drygt, tyckte jag men brydde mig inte så mycket. Ingen läste dem ändå.
Jag tog mat och satte mig vid ett nästan fullt bord för att inte några "nördar" skulle försöka sitta vid mig.

Jag gick ut på den nästan tomma skolgården och satte mig på en gunga. Jag stirrade på marken som började bli våt. Först då märkte jag att det regnade. Jag suckade och drog upp min huva.
Alla andta verkade stanna inne, men det gjorde ingenting för mig. Det var bara skönt att inte behöva märka allas blickar på sig.
Ibland önskade jag mig att jag skulle kunna flytta med min familj och byta stil, även fast jag inte ville det.

Jag åt medan jag lyssnade på vad de andra sa.
De pratade om den nya skateparken. Egentligen var den nog inte så häftig de beskrev den, men kul var den nog.
När jag ätit upp ställde jag undan brickan och gick till biblioteket där jag kunde få lugn och ro.

Jag slog upp min bok och började läsa. Vinden slet i mitt hår, och jag frös, men jag ville inte gå in.