Sofia-Potter & AlbusPotter

" Gå!" Sa jag argt.
Jag reste mig upp och ställde mig framför killen, så nära man bara kunde komma.
" Kom igen!" Sa alla killar
" Kyss henne!" Sa Tony
Jag blängde in i hans ögon, dom såg snälla ut.
Jag tittade på Meckanzie, hon satt ihoptryck i ena hörnet och pojken också.
" Gå! Ni skrämmer dom, men inte mig " varnade jag

Det bubblade i mig. Vilken sida skulle jag ta: Min innersta sida, den trevliga sidan som egentligen inte ville någon illa eller den andra sidan, den sidan jag visade upp för att bli populär, och för att passa in ännu mer i killgänget. Tillslut smög min snälla sida fram, utan förvarning. Jag tog hennes hand och en viskning flög ut ur min mun:
"Förlåt.", sa jag och backade tillbaks till grabbgängets vagn.

" Vad gjorde du?" sa Oscar
" Kysste du henne?" sa Tony
Alla killar pratade i munnen på varandra.

Jag suckade och satte mig ner igen.
Han var nog snäll igentligen, han var i samma situation som jag var förr också.
Man är med i ett killgäng som mobbar men man vill igentligen inte.
Om man hoppar ur så blir man mobbad själv.
Jag klarade av att hoppa ur för jag är så tuff och bestämd.

"Nej, jag kysste henne inte. Jag höll hennes hand lite snabbt bara.", sa jag bestämt och killarna tittade frågande på mig.
Vagnen lade plötsligt gasen i botten och vi flög fram genom skogen.

Jag skrattade lite när deras vagn försvann.
Det såg så himla kul ut.
Men tänk om dom blir skadade.
Jag hoppade av vagnenoch gick in i skogen där dom hade försvunnit.

" VA' FAN GÖR DU, OSCAR?!?", skrek Henry med munnen full av löv som flög över oss där vi susade förbi alla träd. Jag höll i hårt vid bänken där jag satt och tänkte samma sak som Henry: Vad höll han på med?
Tonys hår flög bakåt, och jag kunde inte låta bli att gapskratta åt allas rädda grimaser över vad som hände.

Med mycket kraft drog jag fram min trollstav ur bakfickan. Jag riktade den mot platsen där jag antog att de två testralerna stod och ropade högt genom den susande luften:
"Incarcerus!"
Rep flög genast ur staven och ringlade sig runt två osynliga, stora föremål: testralerna. Vagnen stannade med en duns, då testralerna föll i hopp, och alla killarna andades tungt.
"Vad fan gjorde du sådär för, Oscar?", frågade Henry och Tony i kör.
"Det var inte jag, jag svär..", svarade Oscar.

Jag rusade efte vagnen.
" Hur gick det?" sa jag till pojken.
Alla andra tittade avensjukt på honom, det var ingen som brydde sig om dom.
Jag fick syn på testeralerna.
" Herregud!" sa jag och rusade fram för att ta bort repen.

Sen gick jag tillbaks till pojken för att se att han var okej, tillsist så gick jag upp till slottet.

"Du verkar allt ha roffat åt dig den där coola bruden själv...", suckade killarna i kör när vi till sist var på väg upp till skolan igen. Jag flinade åt dem, men mitt huvud var fullt av andra tankar: Vad hade fått testralerna att vända rakt in i skogen?

Jag gick upp i sällskapsrummet och packade upp, sen var det middag.
Jag gick ner till Stora salen och satte mig ner.

Dumbledore reste sig när alla hade satt sig ner.
Förstaårseleverna kom in och blev sorterade och sen gick Dumbledore gick igenom reglerna igen och sen kom maten.

Jag slängde i mig maten, allt ifrån potatis till sirapstårta, medan jag och killgänget skämtade om allt mellan himmel och jord. Ett tjejgäng satt och kollade in oss lite längre ifrån, och när jag blinkade åt en av tjejerna tappade hon balansen, och fångades upp av en tjejkompis i sista sekund.