Hur mycket är man bered att offra när kärleken knackar på? (Trejde Generationen)

Tack! Kul att du tycker det! ♥

Såklart!!
När kommer nästa kapitel? För då ska du få en lång kommentar!

Jag vill ha ett nytt kapitel! Nuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu

Godrica och Fenixx, jag håller på att skriva ett nytt kapitel just nu så det kanske kommer ut senare ikväll eller imorgon!

YAY

Det låter väldigt bra!! Du vet att vi inte sätter press på dig att skriva långa kapitel.

Kapitel fyra, ”Någon kommentar till det här?” sa Rita tittade på oss.

Jag och Scorpius tittade på varandra. Han såg lika förvånad ut som jag. ”Nej ingen kommentar.” sa Scorpius tyst och en självskrivande penna började skriva på ett block.

Jag kände hur arg jag var, inte på Scorpius utan på Rita. Jag tog min mantel från stolen och mumlade ”Tack” till Scorpius och skyndade mig ut därifrån.

När jag kom i friska luften igen, så hade duggandet gått över till spöregn. Jag kollade på min röda armbands klocka och såg att det bara var en timme kvar tills vi skulle vara tillbaka till Den läckande kitteln. Jag drog upp manteln så högt jag kunde över anskiktet och gick snabbt till Besserwisser s Wizarding Equipment för att köpa en ny uppsättning av glasflaskor. Jag gick in genom den bruna dörren och en klocka plingade till. Jag gick längs in i den lilla affären och tog en kartong med glasflaskor och gick till kassan och lämnade över kartongen till den långa och stora expediten i vita glasögon. ”Det blir 2 galloner tack.” sa han med mörk röst medan han la kartongen i en violett papperpåse.

”Tack.” sa jag och tog kassen och började gå mot dörren, när jag ser att pappa kommer in.

”Hej pappa! Ska vi gå och köpa en kvast nu eller?” sa jag och nämnde inget om mitt möte med Scorpius och Rita Skeeter.

”Ja, jag ska bara gå och köpa en ny stjärnkarta till Hugo, eftersom han råkade elda upp sin förra. ”sa pappa och gick mot kassan.

Jag tittade ut genom skyltfönstret i den lilla butiken. Jag såg Ginny och mamma gå förbi med händerna fulla av kassar, och jag såg även tvillingarna Amber och Ethel Carter som gick i min årskurs men som tillhörde elevhemmet Huffelpuff. James och hans vänner Oliver Thomas, Roger Fuller och Allan Smith (som också tillhörde Gryffindore och gick i samma årskurs som James) höll på med att flörta med tjejerna Annabelle Swales, Polly Harmer, Rachel Lion och Zera York som också gick sitt femte år och som också tillhörde Gryffindore. ”Jag är klar nu! Ska vi gå?” sa pappa och väckte mig ur mina tankar.

Jag nickade och vi började gå mot butiken Broomstix. Vi gick in den stora butiken som var full med kvastar och kvast tillbehör. Jag och pappa gick runt och kollade i butiken när… ”Den här då Rose? Den är utvecklad för vaktare speciellt!” sa pappa medan han beundrade kvasten med stora ögon.

”Nej, den tilltalar inte mig alls.” sa jag kort.

”Men Rose! Det är säkert den tjugonde kvasten du säger inte tilltalar dig ju!” sa pappa uppgivet.

”Men när jag ser kvasten, vet jag att den är rätt!” sa jag precis innan jag såg en underbar vit kvast med ett tunt lager damm på sig.

”Pappa, den vill jag ha!” sa jag och gick fram mot kvasten.
Åh den var helt underbar. ”Den vita rosen.” sa pappa och fnös och sa sen snobbigt ”Vad är det för namn på en kvast?”.

”Men pappa jag vill ha den! Den är underbar!” sa jag drömande.

”Okej kanske då, men först ska vi se vad expediten har att säga om kvasten.” sa han och gick bort till en expedit längre bort i butiken, och jag följde efter.

”Hej ursäkta, men jag undrar vad du kan säga om den här kvasten?” sa pappa till den solbrända, vältrände och riktig snygge expediten.

”Tja… Kvasten är av årsmodell 2014 och var en av dem snabbaste kvastarna på marknaden. Den är enkel att styra och passar perfekt för en slagman som är nybörjare.” sa han med en fint leende.

”Okej, tack för hjälpen.” sa pappa och expediten gick iväg.

”Rose kom så går vi och köper en kvast är nyare, snabbare och som passar vaktare.” sa han bestämt och klappade mig på axeln.

”Men snälla pappa!” sa jag bedjande.

”Nej Rose. Du måste ha en kvast som är bättre, slutdiskuterat!” sa han strängt.

Pappa var aldrig sträng annars, men när det kom till kvastar och Quidditch fanns det inget som kunde få honom att ändra åsikt, tyvärr!

”Jaja” sa jag och kände att det inte var någon idé att diskutera mer och suckande ”Jag tar väl Åskvigg 100.” och pappas ansikte sken genast upp i ett leende.

”Mycket bra val Rosie! Jag går och betalar kvasten och så går du i förväg till Den läckande kitteln och säger att jag blir lite sen” sa pappa glatt och gick mot kassan.

Jag vandrade upp för kullersten gatan och gick in genom dörren som ledde till Den läckande kitteln. Där står hela släkten och väntar på mig och pappa och jag kan känna hur jag får blickar från Molly. ”Farmor, pappa blir lite sen men han hälsar att ni kan åka före till Kråkboet!” sa jag högt.

”Okej allesammans! Då åker vi hem till Kråkboet och äter middag!” sa farmor med ännu högre röst, så att alla skulle höra.

När alla hade åkt tillbaka till Kråkboet med hjälp av flampulver utom jag och Molly så kom hon fram till mig och sa kallt ”Typiskt att du alltid är sen.”.

”Typiskt att du alltid är i tid och tror att du att du är prefekt.” sa jag med en kallare ton än hennes.

”Jag är i alla fall perfektare än dig.” sa hon kort.

”Tro vad du vill, för jag bryr mig inte ett skit om vad du tycker.” sa jag och gav henne ett kallt leende, och gick mot den öppna spisen, tog en näve flampulver och sa ”Kråkboet!”.

Usch, Molly var den personen som var mest pedant, ordentlig och mest perfektionist jag kände. Jag hatade henne, till och med mer än James. Som att det inte räckte att vi gick i samma elevhem, så gick hon även i samma årskurs som jag vilket gjorde att jag stötte på henne varje dag.

Jag gick ur den öppna spisen och kände genast lukten av mat, men jag kände också hur trött jag var, så jag bestämde mig att skippa middagen och gå och lägga mig direkt istället. Från skillnad från förra natten så somnade jag väldigt snabbt, men vaknade av att Albus kom och väckte mig.

”Rose vakna.” sa han med mjuk röst, ”Det är något du måste se.”.
Jag skyndade mig att hoppa ur sängen och ta på mig min beigea siden morgonrock som jag köpte i Frankrike och gick ner till nedervåning med Albus. I köket stod alla i hela släkten och kollade på mig, men jag förstod inte varför, tills pappa höll fram The Daily Prophet med en stor bild på mig och Scorpius och en stor svart rubrik ”Ärkefiendernas barn är ett par! Var på en romantisk dejt igår i Diagongränden!” på framsidan.

”Vad ska de ha föreställa Rose?!” skrek pappa och sa sen kallt ”Du har gjort mig så besviken.”


Hoppas ni gillar det!

BRA BÄST AWESOME FANTASTISKT

Tack! Kul att du gilla det!

Väldigt väldigt bra Ett favoritkapitel kanske?♥ Så bra, ska skriva Längre från datorn sen!