[PRS] Scorose – Don't be too friendly

Albus stod ihopkurad bredvid Scorpius. Han höll sig om magen, slaget måste gjort ont.
"Hej Scorp, Al." Hon kollade först på Scorpius och sen på Albus.
"Så, Rosie..." börjde Albus och nickade mot Scorpius. "... något du vill säga?" Rose stirrade på Albus. NEJ NEJ NEJ NEJ! Albus, gör du det här mot mig kommer jag hata dig. HATA DIG!, tänkte hon.
"Nej, Al." Hon försökte att skratta lite, men det gick inte. Leendet som hon bar hade blivit till ett långsmalt, stelt flin.
"Jaså? För du ser lite, hur ska jag uttala mig...? Stel ut?" hans retsamma tonläge gjorde Rose rasande. Hon andades ut och la ena handen på hans axel.
"Nej Al, du är nog lite trött." Hon kollade medlidande på honom. Försökte göra så att Scorpius trodde att Albus var lite borta i skallen.
"Men jag borde gå" hon tog tillbaka handen. "Godnatt, Al." Hon vände sig mot Scorpius. "Och du, Scorp, söta drömmar" log hon. Hon vände och gick.Jag är så töntig. Vad kommer han nu tro?

Ledsen för all tid, men... aa.
---
"Godnatt Rosie..." Scorpius kunde nästan slå vad om att han hade stoppat henne och sagt något om det inte var för att Albus stod bredvid.
"Du är ju lika mesig som en padda" muttrade Albus.
"Vad?"
"Hon gillar dig och du låter henne gå som om... som om..."
"Som om hon vore min bästis?" Albus nickade, men Scorpius hade snabbt som ögat snappat åt sig lite information. "Vänta, sa du att hon gillade mig?" Han kände sig genast bättre till mods. Ut med språket nu, Al! Jag vet att du är brevbäraren i vår trio, så berätta nu allt.
”Är du helt blind?” Scorpius tänkte efter. Hade hon gjort något som fick honom att känna sig speciell? Kramen på tåget möjligtvis? Njae.
”J-jag antar att jag inte märkt något…” Albus suckade.
"Alla vet att hon gillar dig. Hon har gillat dig sedan hon såg dig." Tvivlar rätt starkt på det, du... Som om Albus precis hade läst Scorpius tankar tillade han: "Eller sedan du bad om ursäkt efter hon klått upp dig." Albus flinade lite. Scorpius låtsades inte om det.
"Det där kommer inte jag ihåg." Han visade inget tecken på att han tycke det var roligt.
"Tillåt mig då att berätta..."
"Nej, tack! Vid närmare eftertanke tror jag, jag kom ihåg nu..." Scorpius hade länge försökt förtränga det där minnet.
Det var i början av terminen. Scorpius råkade knuffa till Albus så han tappade sina böcker. Rose trodde det var med flit och skällde ut honom. En del av hennes ilska hade nog kommit från alla Rons varningar om Malfoys pojke. Scorpius försökte förgäves be om ursäkt men på något sätt slutade det ändå med att han stod intryckt mot en vägg, med rinnande näsa och staven pressad mot strupen.
Albus skrattade igen. Ibland var han bara så lik sin bror, tyckte Scorpius.
"Men..." Scorpius pausade lite. "Är du säker?" Albus höjde ögonbrynen. "På... på att hon gillar mig...?"
"Såklart jag är!" Scorpius log lite för sig själv. Men ett väldigt svagt leende. Hoppas han inte såg alltför lycklig ut.

"Jag såg dig inte igår." Lily tog en klunk apelsinjuice.
"Huh?" lät Rose då hon hade en jätte stor sked med mjölk och flingor i munnen.
"Ja, på festen. Alltså jag såg dig, men sen var du borta."
"Tjaa..."
"Jag tänkte komma fram till dig, och säga förlåt för igår." Rose torkade sig runt munnen och svalde.
"Nej, Lily. Jag borde säga förlåt." Rose lade sina händer över Lilys. "Så, förlåt."
"Sluta girlygirla nu, va?" Alina avbröt det fina ögonblicket. "Över till nästa ämne!"
"Vad hade du tänkt dig då?" frågade Lily.
"Ett väldigt jobbigt och korkat ämne som jag kallar, killar." Rose satte i halsen och började hosta. Hon slog handen mot bröstkorgen. Lite tårar började rinna ur ögat, inte sorgtårar, utan sådana tårar som uppstår ibland som när man nyser, eller i detta fallet- sätter i halsen.Vet de? Vet de om det som Al gjorde officiellt igår? Vet de att jag gillar... Scorp?
"Jag är tillbaka" ursäktade hon efter att hostanfallet var över. "Så, vad gällde de?"
"Jo, ni vet Scorpius." Rose fick en minihjärtattack Alina kollade på henne. "Det är såklart att ni vet, speciellt du Rosie." Rose nickade, nog visste hon vem han var? "I alla fall, jag tror. Bara tror att jag har en liten crush på honom." BOOM! En bomb släpptes ner och sprängdes. Den brände upp hennes stämband och hennes hörsel. Scorp... Hennes Scorpius? Den killen hon har fantiserat om? Den killen hon vill krama om och låtsas som att inget dåligt existerar? Den killen hon är fast i en friendzoone med, och att det aldrig skulle bli mer än det- vänner.
"Rosie?..." Lily viftade handen framför Roses ansikte. Hon kom tillbaks till verkligheten.
"Hm?"
"Så..." började Alina."Har han det? Sagt något om mig?" Rose tvivlade på vad hon skulle säga. Om hon inte kunde få Scorpius, skulle ingen annan få honom heller. Framför allt inte lilla perfekta Alina, som fick A+ på varendaste litet prov och som fick allt hon ville ha. Men tyvärr, inte den här gången.
"Nä, inte nått faktiskt." Hon såg besvikelsen svämma över Alinas ansikte.

---
Okej, lite töntigt det där med Om inte hon kunde få scorpius... men ändå. Det måste vara lite dramatiskt.
PS; skit samma om de inte äter flingor och mjölk på Hogwarts.

"Nå?" Scorpius vände sig om.
"Va?" Albus himlade med ögonen.
"Du kommer väl inte sitta här hela dagen eller?" Scorpius visste precis vem han syftade på.
Han ryckte på axlarna.
"Jag har inte tänkt så mycket på det." Faktum var att han bara tänkt på det. Han hade grubblat hela natten. Hur skulle han göra? Vad skulle han göra? Överraska henne med rosor och choklad? Knappast.
Hur mycket han än funderade, kom han alltid in på samma bana. Hon gillar mig. Hon gillar mig faktiskt. Inte bara som vän, utan mig. Hon kanske till och med vill att vi ska bli... Där gick tankarna för långt och Scorpius skämdes genast över sina tankar.
"Nej, visst. Du har ju sovit som Törnrosa hela natten eller hur?", muttrade Albus ironiskt, men det gick snabbt över. "Så vad tänker du göra?" Scorpius ryckte på axlarna. Albus kanske hade avslöjat honom – de var ju faktiskt rumskamrater – men detta ljög han inte om. Han hade ingen blekaste aning om vad han skulle göra.
"Jag vet inte."

Scorpius fick syn på Rose, Lily och Alina som satt vid frukostbordet. Han sken genast upp och log brett mot Rose.
"God morgon." Han kunde inte rå för det, men han såg knappt Ginny och Alina, där vid sidan om henne. Det var svårt när hela hon strålade. Han kände hur värmen spred sig inom honom... och Albus småflin i bakgrunden. Scorpius brydde sig inte om dem, han var för upptagen med att känna sig lycklig.
---
Jag vet att det tog lång tid att skriva och att det var apdåligt, men aja. Alla är inte lika perfekta som Alina.

"God morgon, Scorp." Alina hängde sig över bordet. Hon var bestämd nu, hon skulle få honom. Eller i alla fall få honom att gilla henne, på kärleks vis. Rose blev blek. Vad trodde hon att hon höll på med? Visst visste hon inte om hur Rose kände, men som kompis böe man veta.

Scorpius såg förvånat upp på Alina. Hennes bruna ögon såg förväntansfullt upp på honom.
"G-god morgon..." Han log svagt, men vände tillbaka blicken till Rose. Varför svarade hon inte? Varför såg hon så blek ut?

Alina vände sig om och log mot både Rose och Lily, hon såg nöjd ut. Rose harklade. Hon var redo för strid. Hon visste i alla fall att Scorpius gillade henne mer än Alina, eller det hoppades hon.
"Ursäkta, Rose." Någon petade henne på ryggen. Det var Darren, en trollkarl i klassen över henne. Han var välformad och såg hyfsat bra ut. Håret var blont och kammat åt sidan väldigt stiligt. Han hade gröna stora ögon och ett stort, men osäkert leende. Hon log. Vad vill han?
"Jag undrar, det är ganska korkat men, skulle du vilja äta lunch med mig imorgon? Bara om du vill!" Han var röd i ansiktet och hade händerna långt ner i fickorna. Svetten rann i pannan, han torkade snabbt bort det med handen. Hur skulle hon kunna neka någon som har tagit till så mycket mod.
"Ja, tack. Det skulle varit trevligt."

Scorpius stelnade till. Han bet ihop tänderna och log stelt mot Darren.
Vad hade hon sagt? Hade hon sagt ja? Borde han ha frågat henne tidigare? Han slickade sig snabbt om läpparna och ställde sig upp.
"Vart ska du, Scorp?" frågade Albus, men Scorpius hade redan börjat gå.
"Jag är inte hungrig." Han förstod inte. Albus sa att hon gillade honom. Varför skulle hon göra något sådant här. Det var elakt, själviskt.
"Scorp!"
"Du hade fel!" Det var inte meningen att låta så hysteriskt.
Albus var andfått efter de tio metrarna han sprungit.
"Scorp, ja..."
"Hon gillar inte alls mig! Eller jo, klart hon gillar mig. Som en vän. Som den vän jag alltid varit och alltid kommer vara och nu går hon ut med Darren Milner!" Han började genast gå. Först nu insåg han hur ledsen han var. Det kändes som att han skulle spricka. Det kändes som att han skulle spy... på Darren. På Rose. På Albus, på hela skiten! Så trasig och värdelös kände han sig. Så utnyttjad och ogillad kände han sig.