Sjunde året på Hogwarts

Nicoline anlände till den ovanligt tomma perrongen. Hon såg sig förvånat omkring, men gick på tåget och släpade ombord sin koffert. Hon satte den på hyllan ovanför sätet och satte sig redan med en bok som hon tagit ut från sin väska.

Cara tittade upp när dörren till kupén öppnades. Hon log vänligt emot Draco och Blaise.
"Så är det här du gömmer dig?" frågade Blaise och Cara skrattade.
"Ja jag hoppades att ni inte skulle finna mig" sa hon och Draco satte sig bredvid henne.
"Vi funderade på att gå åt andra hållet" sa Draco och Cara höjde ett ögonbryn och Draco slutade le. "Blaise skydda mig" sa han och Blaise skrattade.
"Din flickvän ditt bekymmer" sa Blaise roat och Cara såg på honom men sa inget. Hon vände sig i stället emot Draco och log stort.
"Du vet att jag aldrig skulle göra något" sa hon och spelade sårad.
"mm" svarade Draco bara och Cara skrattade. Hon hade aldrig gjort honom något, men andra. Hon lutade sig emot Dracos axel när tåget började rulla.

(BTW så har Solara en crush på Zabini, så para inte ihop honom med någon annan nu xD fast han kan vara bi med..... ;P)

Solara gör som hon alltid gör och brukade spendera sin tid på, hon läser. Hon drar fram årets bok om svartkonst för att vara säker på att hon kunde den utantill. Och visst kunde hon det, hon hade lärt sig dem sen barnsben och äntligen skulle hon få bevisa sina kunskaper inom ännu ett område.
Hon visste att hon var en pluggis och strävade alltid efter högsta betyg. Egentligen hade hon väl inget liv utanför studierna? Inga vänner och så, därför hade det blivit att hon helhjärtat ansträngt sig i sina studier och helt förkastat sällskapslivet. Inte för att någon brydde sig, var det någon ens som visste att hon existerade? Troligtvis inte, hon var ofta tyst, förutom i klassrummet där hon briljerade och irriterade med sin kunskap.

Lewina anlände till Kings Cross, sen som vanligt! Hon var expert på att komma för sent, men av någon konstig anledning så kom hon ändå precis i tid för att hinna med tåget.
Hon springer allt hon har och hinner precis hoppa på med koffert och allt innan dörrarna stängs och tåget börjar rulla.
Hon börjar gå längs tågkorridoren för att hitta en bra kupé!

(Hahah visst du kan få honom xD)

Cara hade somnat någon gång under resan och vaknade inte fören Draco puttade försiktigt på henne. Hon tittade upp.
"Vi är snart framme, du bör kanske byta om" sa Draco och hon log. Cara reste sig upp för att ta ner sin skolklädnad och log sedan, hon tänkte bara ha på sig kappan inte hela skoluniformen. Hon kunde göra som hon ville nu. Även om eleverna inte visste vem hon var så visste lärarna det. Cara satte sig sedan nöjt ner och Draco log.
"Prinsessan verkar glad" sa han och Cara skrattade.
"Världen är perfekt, kan det bli bättre?" frågade hon leende.

(Bra, bra xD)

Solara drar på sig skoluniformen i svart med de vanliga blåa detaljerna, det syntes vilket elevhem hon tillhöred. Men mycket var nytt, istället för begagnade saker var allt splitter nytt, inte använt någon gång. Och det var tur, ty hon hade växt mycket under sommarlovet.
Hon drog handen som automatiskt över underarmen, hon visste var fadern ville. Men ville hon det? Hon hade inte nöje vid att jaga smuttskallar och mugglare då hon inte hade så mycket emot dem, inte mer än andra i alla fall.
Hon suckar och drar sedan ner kofferten då hon känner tåget stanna in och går ut i korridoren. Inte lika trångt som det brukade vara, nej det visste man ju vad det berodde på. Inte många fick eller vågade återvända och nu var Snape rektor med, undra hur detta skolår skulle te sig?

Nicoline bytte om inne i kupén, det var ju ändå ingen som såg henne.
När tåget saktade in drog hon ner kofferten från bagagehyllan men stannade i kupén tills korridoren hade avbefolkats lite. Då gick hon ut från tåget och satte sig i en tom vagn.

Cara gick ut på perrongen och log. Eleverna runt henne gav henne undrande blickar men hon stirrade på dem och de återgick snabbt till sitt. Cara tog Dracos hand och han log emot henne.
"Låt oss finna en vagn" sa Blaise som huttrade i kylan.
"Ja vår vän från medelhavet verkar inte klara kylan" sa Cara roat.
"Jag är inte född där" protesterade Blaise och Cara bara himlade med ögonen när de klev upp i en vagn som började rulla emot skolan.

Nicoline blev sittande själv medan vagnen började åka mot skolan. Det var skönt att vara ensam, hon hade alltid föredragit ensamhet framför sällskap.

Lewina hade suttit och snackat med sina kompisar hela resan, så resan hade känts väldigt kort. Men när de äntligen var framme kände hon ändå att det var väldigt skönt, hon gillade inte att åka långa sträckor sådär! Hon tyckte det var mycket skönt att komma ut i friska luften.

Hon och tre av hennes vänner gick iväg till en tom vagn som de satte sig i.