Millers förbannelse.

Förlåt för brist på uppdatering. Har inte haft tid och lust att skriva.
Ska försöka skriva ett till kapitel inom en vecka. Om jag inte har gjort det beror det troligtvis på brist på idéer.
Förlåt igen.

Helt okej ^^

Supperbra Bevakar!!

Kapitel 5.

Elsa satt ensam på sängen. Det hade gått en halvtimme sedan hon sms från Sofia. Inget hade hänt. Hennes pappa hade inte heller kommit hem.
Elsa visste inte vad hon skulle göra. Det var ungefär som när man ramlat när man åkte skidor. Elsa ville inte riktigt kontakta andra sidan med tanke på det med spökflickan. Inte ikväll iallafall.

Efter ett tag hörde hon steg på grusgången och hon förstod direkt, eller snarare hoppades på, att det var hennes pappa.
Hon hörde att dörren öppnades.
"Hej!" Säger hennes pappa.
"Hej." Svarar Elsa och försöker låta oberörd.
"Har du gjort läxorna?"
"Mm." Ljuger hon för annars skulle han bara fråga vad hon annars har gjort under dagen.

Dom sitter och äter middag mesta dels under tystnad.
"Jo... Jag kommer åka bort några dagar..." Säger han plötsligt.
"Varför det?" Frågar Elsa.
"Det har med släkten att göra... Din kusin ligger i koma och dom vill få dit så många i släkten som möjligt."
Elsa behöver inte fråga varför hon ligger i koma. Hon är ändå rätt säker på att hon vet varför.
"Klarar du dig?" Frågar pappa.
"Mm..."
"Och... Försök inte kontakta dom. Snälla?"
"Okej. Jag lovar." Ljuger Elsa. För hon vet att det är en lögn. Hon kommer fortsätta kontakta andra sidan. Trotts spökflickan.

(Förlåt för detta korta kapitel! Ska se till att skriva ett längre nästa gång. Skriver på mobilen nämligen.
Det kanske blir lite annorlunda i texten eftersom att jag inte skrivit på ett tag. Förlåt för det också.
Hoppas att det finns några läsare som fortfarande är kvar.)

Jättebra och jag är fortfarande kvar

Bra ^^ Bevakar än